Högst lön av de politiska sekreterarna har Gitte Caous (S). Hon tjänar 56 507 kronor i månaden som Spanaren tidigare berättat (se här). Det är nästan lika mycket som ett biträdande kommunalråd (58 990 kronor). Mindre tjänar bland andra SD:s fyra politiska sekreterare. Jörgen Fogelklou (SD) har en lön på 38 000 kronor i månaden och hans tre partikamrater med samma titel 35 000 kronor.
SD har reagerat
Det märkliga är att deras löner har bestämts av kommunstyrelsens presidium, det vill säga Anneli Hulthén (S), Ulf Kamne (MP) och Jonas Ransgård (M).
Sverigedemokraterna har reagerat mot denna ordning.
”Det är mycket oroande att presidiet godtyckligt kan bedöma de andra partiernas kandidater och sätta deras löner, och det finns inget utrymme för förhandling utan det kommer bara ett beslut”, skriver Lars Hansson (SD) i en motion.
Han vill att partierna (de partier som får av skattebetalarna avlönade politiska sekreterare) själva ska bestämma sekreterarnas lön.
Motionen har beretts på stadsledningskontoret som anser att ingenting behöver ändras.
I ett yttrande till kommunstyrelsen den 7 oktober säger tjänstemännen att den nuvarande ordningen är bra.
”Stadsledningskontoret ser inte att motionärens föreslagna hantering innebär mindre risk för godtycklig lönesättning. Tvärt om bör nuvarande rutin ge bättre förutsättningar för samordnad lönepolitik inom kommunstyrelsen”, skriver de.
Men så kom förvaltningsrättens dom (här) som i grunden underkände Göteborgs kommuns hantering av tillsättandet av politiska sekreterare (läs här).
Domen innebar att stadsledningskontoret insåg att det måste göra om läxan och tvinga de ansvariga tjänstemännen att ta tillbaka sitt yttrande.
När frågan på nytt kommer upp i kommunstyrelsen är inte klart. Eller hur förslaget då ser ut.
FOTNOT
Att det är kommunen, inte de politiska partierna, som anställer politiska sekreterare, beror på att det från och med 2014 inte är tillåtet att kommunalt partistöd finansierar ”internt politisk arbete” (till exempel anställning av politiska sekreterare). Beslut om politiska sekreterare hanteras därför vid sidan av partistödet. Eller på ren svenska: eftersom de politiska sekreterarna anställs av kommunen som kommunala tjänstemän, kringgås lagens bestämmelser om kommunalt partistöd. Och det är ett betydande stöd till partiernas arbete. Exempelvis har KD tre mandat i kommunfullmäktige men fyra (!) stadssekreterare på heltid för att stödja KD:s enda kommunalråd och förtroendevalda.