Sahlgrenska Universitetssjukhusets kostnader fortsätter att öka. Budgetavvikelsen för perioden ackumulerat till och med september uppgick till minus 999 miljoner kronor och förklaras främst av högre kostnader än budgeterat för personal, läkemedel och material.
Det visar månadsrapporten per september, som sjukhusets styrelse fick ta del av och antog vid fredagens sammanträde i Röda rummet på Sahlgrenska sjukhuset.
Fortfarande är minustecknen framför de ekonomiska talen det stora bekymret. Nästan alla av sjukhusets sex administrativa områden tar upp just ekonomin som den stora utmaningen..
Men där finns också glädjeämnen att ty sig till, några exempel är ”gott samarbete”, ”fler vårdplatser än vid samma tid förra året”, att ”mer jobb utförs”.
Kostnader för anställda, material och tjänster fortsatt för höga
Problemet: Sjukhuset har för många anställda (17 839 månadsanställda) och även kostnaderna för material och tjänster är för höga.
Det gör att avvikelsen mot budget är 999 miljoner kr per september månad.
Och prognosen för hela 2023 är 1 230 miljoner kronor.
Kvarliggande patienter i väntan på boende blockerar vårdplatser
Ett särskilt bekymmer för sjukhuset är de många utskrivningsklara patienter som ligger kvar på i väntan på att kommunerna ska ta emot dem på särskilda boenden. De därmed upptagna vårdplatserna gör att SU inte kan ta emot nya patienter som står i kö och väntar.
– Detta kan inte fortgå, lyder sjukhusets kommentar.
Ett exempel uppmärksammades för en tid sedan i Spanaren, där Tjörns kommun ålagts att betala 5,4 miljoner kronor till Västra Götalandsregionen, VGR, för en patient som vistats länge på sjukhuset när personen, enligt VGR, borde ha fått sin placering i sin hemkommuns regi.
Det beslutet fattades av Regionstyrelsen.
Minst nollresultat inom tolv månader
Som Spanaren redogjort för, arbetar sjukhuset nu med en omfattande åtgärdsplan, som om tolv månader ska innebära minst nollresultat för att vid årsskiftet 2024/2025 uppnå en budget i balans.
”Ekonomi i balans är ett medel, inte ett mål”, konstateras i månadsrapporten.
Siktar mot Europatoppen bland Universitetssjukhus
Därifrån fortsätter sjukhuset tillsammans med patienterna sin strävan mot ett Sahlgrenska Universitetssjukhus för ökad kvalitet, tillgänglighet, patientsäkerhet, forskning och utbildning i världsklass.
Tanken är att bli Europas ledande universitetssjukhus.
Tidigare sjukhusdirektören leder ekonomiprojektet
Sjukhusledningen har som projektledare för balans i ekonomin tagit in en särskild specialist på frågor om att uppnå uppsatta ekonomiska mål, Jan Eriksson, den tidigare direktören för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (som lämnade Sahlgrenska för Skånes universitetssjukhus). Han var sjukhusdirektör på SU åren 2005-2012.
Jan Eriksson har nu sin anställning hos Västra Götalandsregionen.
Hjärt, -Kärl- och Lungavtal godkänt av styrelsen
Vid styrelsemötet den 27 oktober godkändes också ett avtal om forskningsstudien SCAPIS mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs universitet och Hjärt-lungfonden.
SCAPIS (Swedish CardioPulmonary BioImage Study) är en svensk befolkningsstudie som studerar hjärt-kärl- och lungsjukdomar. Mellan 2014 och 2018 undersöktes 30 154 deltagare på de sex deltagande universitetssjukhusen, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) undersöktes 6 265 personer.
Göteborgs Universitet koordinerar tillsammans med SU
Studien leds och koordineras från Göteborgs universitet i samarbete med SU.
Nu planeras en återundersökning av hälften av deltagarna (i Göteborg 3 133 personer).
Undersökningar kommer genomföras på Östra sjukhuset i samråd med Göteborgs universitet. Hjärt-lungfonden finansierar studien. Sahlgrenska Universitetssjukhuset är först i landet med att godkänna avtalet om en fortsättning.
