Sveriges mest kända gata – från finstråk till festandets mittpunkt
Det är ingen överdrift att påstå att Avenyn är Sveriges mest kända gata. I snart 150 år har den varit en angelägenhet och en destination såväl för göteborgare som utsocknes. Den har varit gatan för de ”fina” söndagspromenaderna, för restaurangliv, kultur, nöje, shopping och för folk som velat synas.
Den har lockat folk genom decennierna – på gott och ont. Här har de stora demonstrationstågen gått, här har hyllningsparader arrangerats, här har fotbollshuliganer härjat och här har raggargängen cruisat när biltrafik ännu var tillåten under lindarna.
Under EU-toppmötet i juni 2001 pågick demonstrationer i hela centrala Göteborg, men all våldsam och destruktiv kraft tycktes koncentreras hit. Näringsställena längs Avenyn fick sina uteserveringar och stora skyltfönster pulvriserade av inhemska och internationella vandaler. Avenyn är en magnet för människor som vill visa upp sig.
Den stora Avenyen i första stadsplanen
Kungsportsavenyn nämns för första gången i ett stadsfullmäktigeprotokoll från den 7 mars 1867. Då klubbades stadsplanen för denna del av Göteborg igenom och där fanns då ”den stora Avenyen” med. Därmed avsågs sträckan från Kungsportsbron till Lorensbergsparkens nordvästra hörn där Engelbrektsgatan idag korsar Avenyn. Faktum är att denna paradgata är frukten av Sveriges första stadsplaneringstävling som utlystes 1861. I det vinnande förslaget var nämligen Kungsportsavenyn en central del.
Hellre svenskklingande gata än aveny
Men göteborgarna gillade inte namnet Kungsportsavenyn. Aveny lät alltför utländsk och främmande. Man ville ha ett mer svenskklingande namn. Gustaf Adolfsgatan var en het kandidat, men 1882 bestämde man sig för Kungsportsgatan. Senare samma år ändrade man sig dock och gatan fick åter heta Kungsportsavenyn. Några husägare utmed avenyn hade hört av sig till stadsfullmäktige och begärt att få tillbaka namnet Kungsportsavenyn sedan de upptäckt att de annars skulle påföras kostnader för adressändring.
En grönskande arena för finpromenader
Kungsportsavenyn blev snabbt de lite mer välbeställda göteborgarnas catwalk och ett populärt promenadstråk också för andra. De stora exklusiva bostadshusen hade förträdgårdar och med raderna av lindar på båda sidor av gatan var Kungsportsavenyn en grön och vacker allé i centrala stan. Här tog man gärna sina söndagspromenader och visade upp sina finaste kläder.
Shopping förvisades till tvärgatorna
Fram till 1914 fanns ingen som helst kommers på Avenyn. Den ganska begränsade försäljning som fanns i området var hänvisad till tvärgatorna. Det var uppenbart att man då betraktade butiker och ”shopping” som billiga fenomen som inte var önskvärda på Avenyn.
I offentliga beskrivningar av den stolta Avenyn kunde man läsa: ”gatan får en särskilt fin karaktär därigenom att intet enda hus vanprydes av butiker och därigenom förenad med skyltning”.
På 1930-talet flyttade kommersen in på Avenyn
Det dröjde innan fler näringsställen släpptes in på Avenyn. På 1930-talet öppnade fyra biografer och så småningom kom också restauranger och caféer. Junggrens café finns ännu kvar från den tiden och restaurang Kometen, som visserligen ligger på Vasagatan, men ändå räknas till Avenyn, öppnade också på 30-talet.
Modernisering för första versionen av fina gatan
Så här dags började stadsplanerarna tycka att bebyggelsen längs Avenyn var omodern. Nu ville man ha högre hus med verksamheter i gatuplanet. Man ville att Avenyn skulle bli ”fina gatan”. Någon totalrenovering blev det inte, men fyra av husen revs för att lämna plats åt högre och modernare byggnader. Man nådde väl inte riktigt fram till målet man satt upp.
Götaplatsen fulländades med Poseidon
I söder hade man redan inför Göteborgsutställningen 1923 fixat till Götaplatsens terrasser med Konstmuseet och Konsthallen och 1931 invigdes kronan på verket – Poseidon. Götaplatsen fick under 30-talet ytterligare två monument – Konserthuset och Stadsteatern.
Version två av fina gatan klar på 1970-talet
Tjugo år senare hade stadsplanerarna tröttnat på 30-talets idéer och man började koka upp den gamla ”fina gatan-tanken”. Man bestämde efter några år av mödosamt tankearbete att Avenyn skulle bli en modern affärsgata.
Sagt och gjort – ytterligare tjugo år senare var tankearbetet klart och på 70-talet lät man riva sexton 1800-talshus för att lämna plats för nya fastigheter med hotell, varuhus, banker och butiker. Nu försvann också de för Avenyn så karakteristiska förträdgårdarna framför husen och Avenyn fick 15 meter breda trottoarer. Undantag gjordes för husen längst i norr – Avenyn 1 och 2 som än idag har kvar sina förträdgårdar. Och visst blev Avenyn modernare, men nyordningen bidrog inte till att ge helheten en tydligare profil.
Nöjeslivet grunden för paradgatans nya era
Från tidigt sextiotal är det ungdomen som sätter trenderna i nöjeslivet i stora delar av Europa och det återspeglas också längs Avenyn.
Den exklusiva och sofistikerade prägel som Avenyn egentligen vill ha, vill inte ta sig riktigt, utan under sjuttiotalet börjar i stället restauranger, nattklubbar och nöjeslokaler ta plats.
Nöjeslivet breder ut sig. De stora 40- och 50-talskullarna har helt andra idéer om hur de vill använda stadens paradstråk än tidigare generationer haft. Nöjeslivet i London är förebilden och man gör vad man kunde för att staden ska leva upp till sitt smeknamn ”Lilla London”.
Ny dygnsrytm när nattöppet går mot morgon
Sjuttiotal och Avenyn får en ny dygnsrytm av brittisk, eller kanske snarare kontinental, karaktär. Klubbarna stänger klockan tre. Partytimmarna flyttar fram. Allt fler vill ha öppet allt längre. När nästa generation nöjeslystna tar över, vill man ha öppet till fem på morgonen. På 00-talet är det standard för flera av avenyklubbarna lördagar och söndagar.
Från fina gatan till festandets epicentrum
Trots att krogar och nattklubbar på intet sätt står för det mesta av utbudet här, så har helgnätternas uteliv nu kommit att spela en allt större roll för människors syn på den här knappt kilometerlånga gatan. Anledningen är förstås att nöjesliv alltid drar till sig uppmärksamhet.
Detta är partyglada göteborgares träffyta och tummelplats. Här samlas människor av väldigt skilda slag och festen pågår till nästa dags morgon. Nattklubbarnas sena öppettider betyder att utanför de populäraste ställena ringlar köerna långa till långt fram på småtimmarna.
Och mycket folk drar till sig mer folk. Speciellt sommarnätter är det trångt från kvarteren med adresserna Avenyn 1 och 2 upp till Götaplatsen. Vi det här laget har bilden av ”fina gatan” bleknat betänkligt. Avenyn är nu det göteborgska festandets epicentrum.
Avenyn ett stekhett måste för alla besökare
Ett vibrerande nöjesliv är ett måste för en stad som vill synas. Framför allt för mindre storstäder, dit Göteborg måste räknas. Det ger publicitet, det lockar besökare och turister och staden ”finns” också utanför landets gränser.
Liseberg, konserter, teatrar, restauranger och andra publika institutioner lockar gigantiska mängder med besökare från hela Europa. Enligt officiell statistik hade Göteborg 4,2 miljoner gästnätter förra året och det visar sannolikt bara en liten del av det totala antalet besökare. Avenyn är på ett sätt den största publikmagneten staden har. Man åker inte till Göteborg bara för att se Avenyn, men man åker inte härifrån utan att ha sett den. För den som är ute efter sent nattliv är Avenyn stekhet med sina krogar och nattklubbar som har öppet väldigt sent.
Nattlivet sliter på personalen och gatan
Men det hektiska nattlivet har sitt pris:
– Helgnätterna har blivit stökigare, säger Hans Bengtström vid citypolisen.
– Det gäller överallt i centrala stan där det finns nattliv och mycket folk. Men det pågår längre på Avenyn, för här finns nattklubbarna som har öppet längst. Folk som börjat sin utekväll på Långgatorna eller i Vasastan drar ner till Avenyn för att fortsätta natten där. Det sliter på vår personal och det sliter på Avenyn.
Bengtström berättar att man numera under fredags- och lördagsnätterna ser mycket fler dyra bilar och personer som har gräddfil in på mest attraktiva ställena, där de har förbeställt bord och mycket för sina entourage att förfriska sig med. Notor på ett par tre genomsnittliga månadslöner är inte det minsta ovanliga. Den här lyxnivån var ovanlig tidigare.
Vad vill Avenyn spela för roll?
Nattlivet är dock en ganska liten del av livet på Avenyn. För det mesta är det lugna gatan. Här finns ett vardagsliv som gör denna 40 meter breda och bitvis vackra boulevard till ett populärt promenadstråk för vanliga vardagsmänniskor. Butiker, restauranger, teatrar, biografer, det stora stadsbiblioteket och inte minst de stora kulturpalatsen på Götaplatsen håller paradgatan levande året runt.
Men den har sina uppenbara svagheter. Framför allt är den ganska spretig och profillös i sitt utbud. Vad vill Avenyn vara? Ett shoppingparadis – ett restaurangmekka eller ett eldorado för nöjeslystna? Eller kanske främst bara en boulevard att vistas på?
Tre år kvar till nyaste versionen
Svaret på den frågan ligger kanske precis runt hörnet, för nu har förändringens vindar börjat viska.
2021 utlyste fastighetsägarna kring Avenyn och Göteborgs stad i samverkan en projekttävling om paradgatans framtida utformning. Ett vinnande förslag utsågs och 2026 skall arbetet, som också innefattar Götaplatsen vara klart. Nyréns arkitektkontor vann tävlingen med sitt förslag AveNy.
Om den nya Avenyn kommer att se ut exakt som Nyréns förslag, återstår att se. Det finns många medintressenter i projektet och när man kommer ner på detaljnivå är det inte säkert att butiksinnehavare, hotellägare, restauratörer, fastighetsägare och stadsplanerare tycker likadant.
50 år sedan senaste förnyelsen
Det är 50 år sedan den senaste större upprustningen av Avenyn gjordes. Även om denna nu något bedagade skönhet har skiftat profil under decennierna, så har den varit ett av göteborgarnas favorittillhåll i över hundra år. Den har med ojämna mellanrum ritats om, byggts om, restaurerats och fräschats upp och nu är det alltså dags igen.
2026 får vi se hur vår nya AveNy kommer att se ut.
I kommande artikel berättar bland andra stadsarkitekt, fastighetsägare, restauratörer och Avenyföreningen hur de helst vill att den nya Avenyn ska se ut.
