De två personer som sökt skydd på svenska ambassaden i Minsk söker också asyl i Sverige. Skydd får de säkert, men det går inte att söka asyl på svensk ambassad.

Att det inte går att söka asyl på ambassaden har sin orsak i Dublinförordningen i EU eller som den heter ”Europaparlamentets och Rådets Förordning (EU) nr 604/2013 Om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som tredjelands medborgare eller statslös person har lämnats in i någon medlemsstat”.

EU-konvention

När därför nu de två vänder sig till EU är det knappast någon ide då ambassadens beslut grundar sig på en EU-konvention.

Dublinkonventionen säger att asyl skall sökas i respektive första säkra land som den asylsökande kommer in i. Nu har detta knappast följts då det till exempel är mycket svårt att komma till Sverige utan att passerat annat säkert land utom med flyg.

Man har ibland jämfört med Julian Assange som sökte asyl på Ecuadors ambassad 2012 i London och erhöll asyl i Ecuador som ej är med i EU och därför kunde ge asyl. Denna asyl upphävdes dock 2020 och England tilläts att hämta ut honom och ställa honom inför domstol i England mot sitt nekande.

Edelstam 1973

Man kan också jämföra med ambassadör Harald Edelstam som skyddade personer på Sveriges ambassad i Chile år 1973 under militärkuppen. Han gav dem också asyl. Men Sverige stod då inte under någon EU-konvention.

Nu verkar det dock vara så att EU:s kommissionär Ursula von der Leyen meddelat att EU är berett att skrota Dublinförordningen och skall lämna besked snart. Men något måste göras eftersom vanligtvis första säkra länderna Grekland, Malta, Italien och Spanien inte anser sig klara av situationen. Så fortsättning följer.

Föregående

Chalmersbolag i centrum för hållbar sjöfart

Nästa

Här fick Shakespeare rätt