fredag, februari 3 2023
Bevakar Göteborg - och lite till
Spanaren.se är en nättidning i Göteborg som ägs av den ideella föreningen Sällskapet Spanaren. Vi granskar makten men rapporterar även om annat. Redaktionen arbetar gratis.

Det saknas omkring 1 000 nya båtbyggare, konkurrensen från importerade båtar ökar och ett ändrat livsmönster hos båtägare är den nya scen som de svenska fritidsbåtsvarven arbetar på.

Båtbranschen har under senare år uppnått en hälsosam nivå, anser Mats Eriksson, VD för branschorganisationen Sweboat.

– Men bristen på arbetskraft bromsar utvecklingen för varven, poängterar han i en intervju med Spanaren.

Branschen sysselsätter för nybyggnation, service och underhåll omkring 7 000 personer. Behovet av ny arbetskraft uppskattas till omkring 1 000 personer. Detta för det pågående generationsskiftet på servicesidan och för att öka produktionen. Här är konkurrensen särskilt från bilbranschen hård, inte minst på lönesidan.

Från båtbyggarskolan på gymnasiet i Henån. Läraren Niklas Olsson, till höger, i arbete med eleverna från Orust från vänster: Leo Hellberg och Göran Backlund. Foto: Niklas Olsson.

– Elevtillströmningen har länge varit svag, men nu ser vi en viss vändning, berättar Niklas Olsson, lärare vid båtbyggeri/finsnickeri på gymnasiet i Henån. Det blev ett trendbrott höstterminen 2017. Skolan rekryterar elever från hela landet.

Ökad konkurrens

– Konkurrensen med utländska båtfabrikat är jättestor, och de tar marknadsandelar från de inhemska båtarna, konstaterar Mats Eriksson.

De stora franska och, tyska segelbåtsvarven och holländska båtvarv med produktion på löpande band säljer båtarna till lägre priser än vad svenska båtar kostar. Men då kan kvaliteten i svenskt båtbyggeri ibland avgöra kundens val.

Många vill skaffa sig större båtar än tidigare och köper begagnat till avsevärt lägre priser än nytt. Begagnatmarknaden bromsar nybåtsköpen, men om tre år kommer det att bli en brist på stora segelbåtar, när marknaden för begagnat börjar tömmas.

– Då ökar segelbåtsförsäljningen igen, bedömer Mats Eriksson.

Färre varv

Sedan 1970-talet har antalet motor- och segelbåtsvarv minskat från ett 50-tal till ett 30-tal, varav 7-8 stycken bygger stora båtar.

– Varven kommer inte att dö ut, men de ändrar karaktär. Många blir marinor, säger Lasse Björk på Björnhammarsvarvet utanför Stockholm. Ibland avvecklas varv och marken säljs för bostads- eller industribyggen, som ger ägarna betydligt bättre avkastning än det varvet gav.

– Båtlivet har ändrats. Andra aktiviteter konkurrerar med livet till sjöss och det blir mindre tid att använda båten. Arbetsmässigt finns det alltid jobb med att ta upp och sjösätta, utföra service och underhåll, fortsätter han.

Båtägarna varken kan eller vill ägna sig åt detta. De har inte tid.

– Det innebär att hela eftermarknaden nu når sin absoluta kulmen. Det är fullt på alla serviceställen, konstaterar Mats Eriksson på Sweboat.

Segelbåtsvarv med vind i seglen

Rosättra Båtvarv utanför Norrtälje, som bygger Linjett, har 25 procent av den svenska segelbåtsmarknaden.

– Så stor andel har vi aldrig tidigare haft, säger VD Markus Gustafsson.

Varvet bygger tio segelbåtar om året i tre storlekar, 34, 37 och 43 fot. Kunderna finns till 95 procent i Norden. Då och då letar sig en och annan Linjettbåt till Västkusten, men basen är Stockholmsområdet.

– Där finns det alltid utrymme i båthamnar, när man är ute på sjön, konstaterar Markus Gustafsson. Det är en viktig trygghet för seglare.

 

De tre bröderna Daniel, Kristoffer och Markus Gustafsson utgör ledningen för Rosättra Båtvarv utanför Norrtälje.

Rosättra Båtvarv är Sveriges äldsta med anor från 1886. Markus Gustafsson driver varvet tillsammans med sina två bröder, Daniel och Kristoffer. De är uppväxta vid varvet och har fått lära sig yrket från grunden. Det är generationerna innan som byggt upp varvet. Kulmen nåddes 2005. Då var väntetiden fyra år för en Linjett.

– Vi är försiktiga i vår framtidsbedömning, för vi är i grunden snåla rospiggar. Vi vill att varvet ska finnas kvar även när det blåser.

Kontakten med kunderna är viktig och basen är 800 ägare till Linjettbåtarna. Varvet har ett 30-tal heltidsanställda och söker ständigt efter personal, gärna med kunskap i elektronik och finsnickeri.

– Vi tror på långsiktighet. Personalen är grunden för företagets framgång. Kundernas krav på utrymme och komfort ökar ständigt. Allt ska finnas där men behöver inte alltid synas. Kärnvärdena är att bygga vackra båtar, som är lätthanterliga i sjön och trygga. Båtarna byggs för segling i skärgården, men passar även för stora hav. En Linjett utnämndes för några år sedan till årets båt i Europa.

Intresset för segling mattas

– Intresset för segling har mattats av. Det är ett långsiktigt bekymmer, säger Magnus Lundgren på Arconas västkustförsäljning i Uddevalla.

Det är fortfarande tufft för branschen, säger han. Företaget har haft några år med cirka 30 båtar i leverans. Under de bästa åren byggdes 40 segelbåtar om året.

Personalbrist bromsar Hallberg-Rassy

– Marknaden för fritidsbåtar är fortsatt på uppgång. Men bristen på kvalificerad arbetskraft bromsar byggandet, säger VD Magnus Rassy på segelbåtsvarvet Hallberg-Rassy till Spanaren.

– Följden blir att vi inte kan öka kapaciteten lika snabbt som marknaden växer, tillägger han. Varvet har levererat 9 300 båtar genom åren.

Den senaste tolvmånadersperioden har nyanställts 38 personer till mer än 130 anställda. En à två nyanställs varje månad och möjliggör att bygga på orderstocken och att ta ett steg i sänder.

Varvet bygger ett tiotal modeller från 31 till 64 fot. Exportandelen är 90 procent och båtarna säljs över hela världen.

– Man ska ha ekonomi för att kunna köpa båt, tid att segla och hälsa att kunna använda båten, förklarar Magnus Rassy.

Glädjande nog för branschen klarar allt fler yngre de tre kriterierna och kompenserar i varvens orderböcker för de äldre kunder, som lägger av med seglingen.

Det finns fortfarande en kärna av båtbyggare på Orust.

– På dessa varv är kunnandet stort och man känner stolthet för sina jobb. Båtbyggandet och den kompetens som finns samlad på Orust saknar motstycke i världen, framhåller Magnus Rassy.

Sweden Yachts: Stabil efterfrågan

På Sweden Yachts Group I Kungsviken på Orust säger VD Mattias Rutgersson att efterfrågan är ganska stabil och att den började förra året. Personalbristen hindrar en ökning. Sweden Yachts Group är en paraplyorganisation för de fyra båtmärkena Sweden Yachts, Malö Yachts, CR Yachts och Regina af Vindö Yachts.

Ökat intresse för Najad

-Verksamheten går runt ekonomiskt och vi har ett 20-tal båtar i order för leverans 2019, säger VD Jörgen Ottosson på Najad i Henån.

Motorbåtar växlar upp hos Nimbus

– Det modellprogram vi nu lanserar är det största i Nimbus historia, säger marknadsdirektören Jonas Göthberg till Spanaren. Verksamheten går runt.

– Nimbus kommer att visa svarta siffror även för 2017 och resultatet kommer att överträffa föregående års, tillägger han. Försäljningsvolymen växer i en takt om 25 procent vilket överträffar världsmarknadens tillväxt på 5 – 10 procent.

Nimbus med huvudkontor i Göteborg och produktion i Lugnås utanför Mariestad, samt legotillverkning hos småländska Storebro och i polska Ostrôda, lanserar nu det nya båtprogrammet WTC (Weekenders, Tenders och Commuters), som är planerade att byggas hos Model Art i Ostrôda.

Första båtarna i den serien visades på båtmässan i Düsseldorf, som avslutades i söndags. Det är öppna, snabba båtar med olika inriktning för utombords- eller inombordsmotorer. Nimbus köpte 2017 in sig i aluminiumbåtföretaget Alukin i Norrtälje.

– Marknaden för aluminiumbåtar är stark, särskilt på ostkusten, och växande. Den börjar komma även på Västkusten, säger Jonas Göthberg.

En ny och växande kundgrupp är företag, som erbjuder charter av båtar i till exempel Medelhavet, på Genèvesjön och andra stora sjöar i Europa.

Previous

Utlokaliseringar utan förnuft

Next

Västlänken försenas ytterligare

Check Also