Den 28 juni sa Mark- och miljööverdomstolen nej till temporära studentbostäder på Herkulesgatan. Bostäder som redan står i det närmaste klara.
Domen är en svidande uppgörelse med Göteborgsandan där politiker och gynnade byggherrar gör upp bakom stängda dörrar utan att ta hänsyn till vad lagen eller protesterande medborgare säger.
Göteborgs Stad beviljade för ett par år sedan företaget Prime Living ett tidsbegränsat bygglov för modulbostäder för studenter på Herkulesgatan. Bostäderna skulle få stå i tio år varefter de skulle tas bort.
Närboende protesterade av en rad skäl.
Men de hyste också misstankar om att bostäderna i själva verket var tänkta att finnas kvar också efter de tio åren.
- Varför skulle kommunen annars arrendera ut marken till Prime Living fram till 2035 – alltså nio år efter det att bostäderna skulle vara borttagna?
- Och var det verkligen ekonomiskt försvarbart att bygga bostäder som skulle tas bort efter tio år med tanke på de omfattande och dyra markarbeten som krävdes?
- Hade kommunen och byggbolaget i själva verket, i hemlighet, gjort upp om ett permanent studentboende men trixat för att komma runt de regler som gäller för permanenta bygglov?
De närboende överklagade beslutet och har nu fått rätt i Mark- och miljööverdomstolen (Svea hovrätt).
Ingen avvecklingsplan
Också domstolen ifrågasätter kostnaderna för markarbetena, arrendeavtalet som sträcker sig fram till 2035 och bristen på en avvecklingsplan för de ”temporära” bostäderna.
Göteborgs Stad och byggbolaget har gett olika uppgifter till domstolen. Medan Göteborgs Stad hävdar att pålningsarbeten är ”huvudregel” i det leriga Göteborg ”för att marken ska vara möjlig att bebygga”, hävdar byggbolaget att någon pålning för bostäderna inte gjorts.
”Aktuell grundläggningsteknik är alltså ett fullt normalt byggnadssätt vid byggnation i Göteborg. Hänsyn till de lokala förutsättningarna måste tas vid en prövning av en ansökan, annars skulle inte tidsbegränsade bygglov kunna ges i Göteborg”, skriver kommunen.
Göteborgs Stad säger också att ytterligare åtgärder behövde vidtas i Rambergsstaden på grund av markföroreningar.
Domstolen övertygad…
Det långa arrendekontraktet – tjugo år för mark som skulle bebyggas i tio år – är enligt kommunen ”tecknat med hänsyn till nu gällande bestämmelser om tidsbegränsat bygglov. Dessa bestämmelser har ändrats flera gånger på senare år. Fastighetsnämnden har förbundit sig att inte säga upp avtalet för avflyttning förrän den 31 december 2035. Detta för den händelse lagstiftningen skulle komma att ändras på så sätt att den maximala tiden för tidsbegränsat bygglov förlängs”.
Kommunens egna inlagor torde ha övertygat domstolen om att bygglovet inte var avsett att vara temporärt.
Så här skriver Mark- och miljööverdomstolen:
”För att tidsbegränsat bygglov ska kunna ges krävs … att åtgärden avser ett behov som verkligen är tillfälligt… Det ska vara praktiskt och ekonomiskt rimligt att avveckla åtgärden inom den avsedda tiden … I kommentaren till plan- och bygglagen har detta tolkats som att bestämmelsen kan avse t.ex. uppförande av en lätt lagerbyggnad på mark som förstärkts på ett enkelt sätt, men att den knappast är tillämplig på en komplicerad byggnad på mark som kräver en omfattande och dyr grundläggning, t.ex. pålning. Det är helt enkelt inte rimligt att riva en sådan byggnad efter några få år … Mark- och miljööverdomstolen instämmer i underinstansernas bedömning att permanent lov för åtgärderna inte kan ges, eftersom åtgärderna antingen medför avvikelser från planen som inte kan godtas eller kräver föregående detaljplaneläggning”.
”Mark- och miljööverdomstolen anser att det är utrett i målet att åtgärden kräver omfattande och förhållandevis kostsamma markåtgärder och grundläggningsarbeten. Det framstår mot denna bakgrund inte som praktiskt och ekonomiskt rimligt att
avveckla åtgärden inom den tidsperiod för vilken tidsbegränsat lov söks. Till detta kan även läggas att i det arrendeavtal som rör aktuellt område och som tecknats mellan Göteborgs fastighetsnämnd och bolaget har fastighetsnämnden förbundit sig att inte
säga upp avtalet för avflyttning förrän tidigast den 31 december 2035. Det saknas därför förutsättningar att bevilja tidsbegränsat lov.”
Göteborgs Stad har överklagat domen till Högsta domstolen. Det tar således ytterligare tid innan bostäderna rivs eller blir inflyttningsklara.