Kan kommunen investera miljoner i mjölkproduktion på Häljereds gård utan att bryta mot EU:s regler om statsstöd till privata företag eller kommunallagens förbud mot gynnande av enskild näringsidkare?
Det hoppas i varje fall de rödgröna i kommunstyrelsen som vill ge fastighetskontoret 17,3 miljoner extra för investeringen.
Häljereds gård i Olofstorp ägs av kommunen och arrenderas ut till en mjölkbonde.
Där planeras en ny- och ombyggnad som innebär att den befintliga ladugården rustas upp för kalvproduktion och ett nytt kostall byggs för lösdrift av mjölkkor och robotmjölkning.
”Detta är kommunens sista mjölkbondgård och vi ser det viktigt att värna lokal produktion. Särskilt under en tid där mjölkböndernas situation är särskilt pressad”, skriver de rödgröna i ett yttrande till kommunstyrelsens möte i veckan.
”Vi har en långsiktighet i verksamheten och genom en utveckling av gården så bidrar vi till biologisk mångfald i området vid Lärjeåns dalgång då jordbruks- och kulturlandskapet hålls uppe genom betande djur. I området pågår det ett aktivt arbete tillsammans med lokala utvecklingsgrupper som bidrar att bryta segregation mellan stad och land via grön stadsutveckling och affärsutveckling. Genom visningsdelen får människor möjlighet att komma nära djur och matproduktion, vilket är positivt.”
Regler ska kringgås
När frågan senast var uppe i kommunstyrelsen ville alliansen undersöka om arrendatorn eller någon annan intressent skulle vara intresserad av att köpa gården.
”Göteborgs Stad står inför en ansträngd ekonomisk situation med ökade behov vad gäller såväl investering och underhåll som driftsbudget. Staden måste därför väga ökade kostnader mot andra investeringsbehov i Göteborgs Stad. Det är dessutom svårt att försvara att Göteborgs Stad tar de ökade driftkostnaderna på en fastighet där näringsverksamhet bedrivs”, skrev alliansen.
Avgörandet sköts upp för att undersöka om kommunens miljonsatsning riskerade att bryta mot regler som förbjuder gynnande av privat näringsverksamhet.
Stadsledningskontoret menar nu att det går att komma förbi EU-regler och kommunallag med litet justeringar av argumenten ”så att de delar som kan anses utgöra otillåtet stöd hanteras på ett sådant sätt att det inte står i strid med regelverken”.
För den skull föreslås projektet delas upp i flera delar: En del som är hänförlig till fastighetsunderhåll, en del som är hänförlig till visningsdel för allmänheten och en del som avser prestandahöjning.
”De åtgärder som är hänförliga till visningsdel för skolor och allmänhet kan inte utgöra statligt stöd då det är en funktion som är avsedd för allmänheten och inte påverkar den verksamhetsutövande arrendatorn.”
Även om arrendatorn normalt ska stå för skötsel och underhåll av fastigheten så har byggnaderna nu blivit så slitna att de måste ersättas av nya byggnader. Något som alltså också ska bekostas av kommunen.
Däremot ska arrendatorn genom höjd arrendeavgift bekosta den del av investeringarna som innebär ”prestandahöjning av fastigheten”.
Läs Spanarens tidigare artikel här!