Robert Dicksons stiftelse, en av Göteborgs mest välkända fastighetsägare, skapades för att förse mindre bemedlade, helst gifta, skötsamma göteborgare ur arbetsklassen med billiga bostäder.

Sådana har stiftelsen haft svårt att hitta. Och därför har den fått kritik från såväl medier och länsstyrelse som skatteverk. 

Men hellre än att leta efter mindre bemedlade arbetare vill stiftelsen ändra stadgarna.

Senast den försökte gick den dock på pumpen.

Grosshandlare Robert Dickson donerade pengar till den stiftelse som efter hans död 1858 fick hans namn. Stiftelsen “har till ändamål att bidra till befordrande af sedlighet och gudsfruktan hos arbetsklassen i Göteborg, för hvilket ändamål stiftelsens tillgångar böra i första rummet till uppförande därstädes af sunda och väl försedda byggnader, som mot billiga villkor skola uthyras till bostäder åt välfrejdade, för arbetsamhet ordentlighet kände, mindre bemedlade personer, företrädesvis gift arbetsfolk…“, står det i stadgarna.
 
Socialt engagemang
I dag äger stiftelsen över tusen lägenheter i Göteborg och har en egen lägenhetskö. I slutet av december meddelade stiftelsen att den tecknat avtal med byggföretaget Serneke om 300 byggrätter i Karlastaden på Lindholmen.
Avtalet skapar möjligheter till fler hyreslägenheter med rimliga hyror i Göteborg, vilket är sällsynt i dagsläget. Projektet innefattar även ett socialt engagemang som innebär att 5 -10 arbetslösa ungdomar kommer anställas under byggfasen som lärlingar, för att senare efter genomgången lärlingsperiod ha möjlighet till fastanställning. Ungdomarna får även möjlighet att teckna hyresavtal för sin första egna lägenhet hos stiftelsen när de erhållit sin anställning“, skriver stiftelsen på sin hemsida.
Hur de utlovade lägenheterna till lärlingarna står i överensstämmelse med stadgarna är litet oklart.
Men stiftelsen vill alltså ändra sina stadgar. Något som ingen stiftelse kan göra hur som helst. Det krävs tillstånd av kammarkollegiet som har att bevaka att ändringarna inte bryter mot Robert Dicksons egentliga önskan med  donationen.
Vad är arbetsklass?
Stiftelsen menar att stadgarna måste ändras eftersom samhället förändrats inom alla områden under 160 år, på ett sätt som Robert Dickson inte kunde förutse.
Framför allt anser stiftelsen att det i dagens samhälle inte går att använda “så svårdefinierbara ord som arbetare och arbetsklass”. Istället ska bostäder upplåtas åt “arbetande personer”.
Stiftelsen anser också att Robert Dicksons önskan att befordra “sedlighet och gudsfruktan” i dagens samhälle kan uppfattas som diskriminerande och stötande. Istället vill stiftelsen i framtiden befordra “ett sunt leverne”.
Stiftelsen anser också att bestämmelsen  om att hyresgästerna ska vara mindre bemedlade är svårt att tolka. Och med tanke på hyresgästers besittningsrätt kan knappast någon hyresgäst sägas upp för den händelse hen gör karriär och får det bättre ställt när hen väl flyttat in i lägenheten. Istället vill stiftelsen bestämma att hyresgäster ska vara personer “som tar sociala hänsyn och är ekonomiskt skötsamma, företrädesvis mindre bemedlade”.
Och numera anses människor som lever ihop inte vara osedliga även om de inte är gifta, varför bestämmelsen om att lägenheter ska gå till “företrädesvis gifta” personer avskaffas.
Kort sagt: Med ändringarna kan stiftelsen leva upp till den praxis som tillämpats under senare år och som lett till kritik från länsstyrelse och skatteverk.