Domstolen gav Martin Wannholt (Samverkande göteborgare) rätt i frågan om tillsättandet av politiska sekreterare.
Men makten står på sig.
S, MP, och V gör ett nytt försök att förhindra att Samverkande göteborgare får samma resurser som övriga partier i fullmäktige.
De rödgröna skriver att förvaltningsrättens beslut endast rörde en ”procedurfråga”. Rätten ansåg att beslut om hur politiska sekreterare ska tillsättas ska fattas av kommunfullmäktige, inte genom privata uppgörelser mellan politiska företrädare
På den punkten tvingas de rödgröna ändra sig.
Men med argument om demokrati motiverar de att Wannholt ställs utan politiska sekreterare trots att Samverkande göteborgare har dubbelt så många mandat i fullmäktige som KD och lika många som SD.
Så här skriver de:
”Martin Wannholt har i ett yrkande hemställt kommunstyrelsen att han ska behandlas som en egen partigrupp och därigenom tilldelas, de för partierna, grundläggande resursen om fyra politiska sekreterare.
De resurser som tilldelas partierna i kommunstyrelsen i form av anställningar för politiska sekreterare bestäms alltid innan en ny kommunstyrelse väljs.
Utgångspunkten är sedan många år en basresurs per parti samt en tilläggsresurs per mandat som partiet har fått. Denna metod har tillämpats denna mandatperiod och det parti som tillkommit har fått politiska sekreterare.
Wannholt vill istället för den gängse metoden och praxis för resurstilldelning som tillämpats tidigare införa en annan ordning. En ordning där istället för att den kommunala demokratin utgår från partier så ska den utgå från valteknisk samverkan alternativt enskilda personliga mandat.
I samband med kommunstyrelsevalet gick Wannholt, dåvarande moderat fullmäktigeledamot, ihop med fem andra ledamöter och bildade en valsedelsgrupp under namnet ”Samverkande göteborgare”. Genom lagen om proportionella val … möjliggjorde denna grupp att Wannholt erhöll en kommunstyrelseplats.
Proportionella val genom valsedelsgrupp där flera ledamöter går ihop är normalt i alla kommuner och landsting. I alla val i Göteborgs kommunfullmäktige förekommer därför olika konstellationer valtekniska samverkan. Att, som Wannholt gör gällande, en valteknisk samverkan också skulle utgöra ett parti är däremot varken förenligt med gällande lag eller praxis.
Partiväsendet är den organisationsform som den kommunala representativa demokratin bygger på. I förarbetena till kommunallagen … framgår det också tydligt att det är på partiväsendets grunder politiska sekreterare arbetar… En valteknisk samverkan utgör inte grunderna för ett parti, varken i lagens mening eller i praxis.
Samverkande göteborgare saknar stadgar, organisation och medlemmar.
Den valtekniska samverkan har inte mött göteborgarna i allmänna val och är inte representerade i kommunfullmäktige.
Om varje enskild ledamot skulle tilldelas en partiresurs skulle det möjliggöra ett utnyttjande av systemet med politiska sekreterare även för andra partier och deras förtroendevalda.
Det är därför en överenskommelse träffas mellan partierna i den avgående kommunstyrelsen om vilka resurser som tilldelas partigrupperna i kommunstyrelsen i form av anställningar. Annars skulle varje ledamot i kommunstyrelsen kunna lämna sitt parti och därigenom erhålla en ny basresurs.
Martin Wannholts framställan till Kommunstyrelsen behandlades på styrelsens möte den 18 februari 2015, där beslutet blev avslag på Wannholts framställan.
Detta beslut har därefter överklagats till förvaltningsrätten som återförvisat frågan till kommunen med motiveringen att beslutet borde fattats av kommunfullmäktige.
Domstolens beslut i procedurfrågan ändrar inte vårt ställningstagande i sak utan vi vidhåller vårt yrkande och föreslår därför kommunfullmäktige att ställa sig bakom vårt yrkande och därmed fastställa kommunstyrelsens tidigare beslut i frågan.”
Det är därmed upplagt för en fortsatt juridisk strid om demokratins grunder i Göteborg.