EN NY ÅRSRAPPORT har kommit från institutet för mänskliga rättigheter. Detta institut inrättades 2022. Institutets uppgifter framgår av lagen om institutet för mänskliga rättigheter.
Institutet etablerades i syfte att inrätta en oberoende svensk institution med en stark ställning och ett brett mandat att främja säkerställandet av mänskliga rättigheter i Sverige i enlighet med FN:s principer för nationella institutioner för mänskliga rättigheter, de så kallade Parisprinciperna.
DÄR KONSTATERAS att regeringen behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter. Institutet ser flera tecken på att mänskliga rättigheter utmanas i Sverige. Rapporten visar att rättighetsskyddet är otillräckligt och att kunskapen om mänskliga rättigheter behöver stärkas.
Skyddet för de mänskliga rättigheterna i Sverige måste stärkas på i stort sett alla plan i så svepande ordalag att man undrar vilka länder man jämför med eller hur ett samhälle utan dessa brister ser ut men konkretion om hur det skall gå till saknas naturligtvis.
LÅT MIG TA några exempel. Kvinnors rättigheter i arbetslivet och allmän diskriminering i arbetslivet. På dessa områden har Sverige såväl Jämställdhetsmyndigheten samt Diskrimineringsombudsmannen. Antingen är då dessa meningslösa eller sköter inte sina uppgifter.
Bristande systematik i genomförandet av funktionsrättskonventionen. Diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Även här har vi Diskrimineringsombudsmannen.
ANTISVART RASISM och Afrosvenskars tillgång till mänskliga rättigheter. Även här har vi Diskrimineringsombudsmannen samt i extrema fall även lagar (Yttrandefrihetslagen t ex) samt domstolar. Man kunde kanske begära att Institutet definierade rasism och antisvart.
Ytterligare är rasism mot samer och urfolkens rätt är ytterligare något som måste stärkas. Även hat och hot mot HBTQI-personer finns med och här exemplifieras med att 328 anmälningar med hatbrottsmotiv. Mörkertalet kan enligt civilsamhällesorganisationer vara stort. Men kan ju då också vara litet eftersom det är ett mörkertal.
MAN TAR OCKSÅ upp skillnaden mellan medborgare och icke medborgare. Vissa saker kan vara förenade med medborgarskap men man pekar på att det förekommer förslag om att skillnaderna kan bli större på olika områden som då inte skulle harmoniera med de mänskliga rättigheterna.
Detta är inte allt som Institutet pekar på varför hela rapporten blir så svepande och abstrakt så man undrar vilken nytta vi har av detta institut.
PÅ DE ALLRA flesta områden har vi egna myndigheter som skall sköta problemen om det finns några.
I andra fall vet vi inte eftersom vi inte vet orsakerna till att vissa känner sig förfördelade.
Men här har höga jurister suttit och tänkt, till vilken nytta? Problem som vi alla känner till men alla har olika lösningar eftersom lösningarna är politiska.