Frågan om vem som ska betala för att slutföra Västlänken kommer att vara den mest aktuella och ödesmättade i Göteborg och regionen det närmaste året efter höstens dramatiska avslöjanden om budgeten för tågtunneln under stan.
Strax efter nyår kommer pengarna i den från början beräknade budgeten att vara slut.
En uppgift som tagits emot med förvåning av en majoritet av politikerna och säkerligen även medborgarna.
20 miljarder som räknas upp vid två tillfällen
En kort resumé:
I den ursprungliga budgeten ansågs att Västlänken skulle kunna byggas för 20 miljarder kronor i 2009 års penningvärde. Då hade beloppet ändå för säkerhets skull räknats upp vid två tillfällen.
Nu har det visat sig att rörde sig om en inte så välgrundad kalkyl för det som Trafikverket benämnt ”det bäst utredda infrastrukturprojektet någonsin”.
Halva tunneln klar för 34 miljarder
Med prishöjningar och indexuppräkningar sedan byggstarten 2018 har tunnelbygget till dags dato kostat över 34 miljarder kronor. En fördyring med cirka 70 procent.
Tunneln är långt ifrån klar. Med lite god vilja kan man säga att den är halvfärdig.
Kan det bli klart till 2034?
Tidplanen har också spruckit rejält. Trafikverket har fram tills helt nyligen på sina skyltar envist hävdat att det skulle bli trafikstart 2026. I december. Korrigerat av verkligheten har verket nu ändrat tidpunkten till 2030.
Flera personer med god insyn i projektet tror snarare att 2034 är en realistisk tidpunkt.
Finansiering genom interna lån
Men den riktigt stora knäckfrågan nu är nu hur resten av tunnelbygget skall finansieras.
Trafikverket lanserade nyligen ett sätt att ”fortsätta bygga 2024”, nämligen att ”tillfälligt låna” pengar från budgeten för det så kallade Västsvenska paketet – som inte heller är klart.
Där finns 3,4 miljarder kvar och Trafikverket räknar med att kunna låna hälften. Dessa pengar räcker till början av sommaren 2024 Inget av åren 2020-2023 har kostat mindre än i runda tal 3,5 miljarder kronor.
Finns en ny budget på plats om sex månader?
Trafikverket räknar synbarligen med att det om ett halvår skall finnas en uppgörelse och en ny budget.
Hur det skall gå till är i högsta grad osäkert. Det finns nämligen inga pengar till en ny, fräsch budget.
Många parter behöver enas
Vilka parter är det som måste komma överens om en fortsatt satsning på Västlänken?
Först och främst staten genom Trafikverket. Övriga parter är Västra Götalandsregionen (VGR), Göteborgs stad och Hallandsregionen. Plus möjligen entreprenörerna i någon liten mån.
Kostar andra halvan lika mycket som första?
Denne skribent är varken civilingenjör eller civilekonom, men antar, att om det har kostat 34 miljarder att att borra, spränga och gräva halva tunnelröret så borde rimligen den andra halvan också kosta 34 miljarder. På slutet tillkommer det som kallas BEST, d v s bana, elektricitet, signal och teletrafik till en beräknad kostnad av 2 miljarder.
25 miljarder via förlängd trängselskatt
I botten på förhandlingarna ligger ett förslag om att höja och förlänga trängselskatten i 25 år. Pengar som bilisterna då ytterligare skulle betala till projektet. Trängselskatten inbringar en miljard om året i runda slängar. Men detta räcker inte.
Varifrån ska de saknade miljarderna tas?
Har staten råd att slanta upp i storleksordningen 10 miljarder?
Nej. När Sverige till slut blir medlem i i Nato kommer järnvägarna, vägnätet och flygplatser att behöva rustas upp för mångmiljonbelopp, inte minst mellan Sverige och Norge.
Regionerna kommer också att behöva stora tillskott för att klara sina åtaganden i inflationstider och lågkonjunktur.
Svårt att hitta pengar inom VGR
Har VGR några pengar att satsa?
Nej. Sjukvården med långa köer måste i första hand få sitt. Sahlgrenska universitetssjukhuset har just börjat genomföra ett enormt besparingspaket på 1,3 miljarder.
Inga pengar att vänta från Göteborgs stad
Kan Göteborgs stad komma in som en räddande ängel?
Ytterst osannolikt. Dels är stan skuldsatt över öronen, dels har politikerna samfällt deklarerat, att Västlänken är ett statligt projekt som de göteborgska skattebetalarna inte skall behöva betala fördyringen av. Dessutom är kommunens ekonomi så svag att det blir kämpigt att klara av alla normala åtaganden utan skattehöjning.