Hur mår Göteborgs stadskärna och innerstad?
Helt okej, enligt rapporten Cityindex som Fastighetsägarna GFR och Göteborgs Citysamverkan presenterade på tisdagen.
Men det kan förstås bli ännu bättre, vilket båda parter var överens om.

Cityindex 2022 bygger på omsättningssiffror för handel och annan verksamhet i stadskärnorna i Sverige.
Generellt visar dessa siffror på en omsättning som är tillbaka på samma nivå som 2019.

Möten och upplevelser viktigare än shopping
Rapporten presenterades i Göteborg på Restaurang La Belle av Linda Siverbo, näringspolitiskt ansvarig hos Fastighetsägarna GFR och Henrik Olsson, Cityledare Göteborg Citysamverkan.
– Möten mellan människor, liksom kultur och upplevelser blir viktigare för stadskärnorna, på bekostnad av shopping, fastslog Linda Siverbo.
– Ändå kan vi se att stadskärnornas handel ökar på bekostnad av e-handeln.

Förtätning och fler bostäder är av stor vikt
Det som sticker ut för Göteborgs del jämfört med Stockholm och Malmö är andelen invånare som bor i stadskärnan. I Malmö bor åtta procent av invånarna i stadskärnan och i Stockholm 12 procent. För Göteborg är siffran två procent.
– Det innebär att fortsatt arbete med förtätning centralt är av stor betydelse för Göteborg, sade Linda Siverbo.

”Satsa på det som är lokalt och unikt”
Göteborg är också ett tydligt exempel på vikten av att kunna erbjuda upplevelser, möten och kultur. När det är hårdare ekonomiska tider är det en tydlig trend att allt mer pengar spenderas inom dessa områden.
– Viktigt för att fortsätta locka besökare är att satsa på det lokala, det som är unikt för Göteborg, säger Henrik Olsson.
– Stadskärnan är ett vardagsrum. Det är inte så sannolikt att folk åker från Bergsjön till Hovås för att umgås, eller vice versa. Men möten mellan människor från dessa områden sker i centrum, i vardagsrummet, tillade han.

Tid, pengar, engagemang, prioritering och fokus
– Men man kan inte göra allt på en gång. Stadsutveckling kräver tid, pengar, engagemang, prioritering och fokus. Fort och lätt ät inte alltid ett framgångsrecept, avslutade Olsson, med en tydlig pekpinne mot byggandet av Nya Gamla Ullevi.

Johanna-kvarteret
Visionsbild från Hufvudstaden av Johanna-kvarteret sett från Drottningtorget.
Fredrik Ottosson
Fredrik Ottosson

Johannakvarteret mer än att bygga igen bränd tomt

Vilket blev en snygg övergång till dagens sista presentation där Fredrik Ottosson från Hufvudstaden fick tillfälle att ge en lägesrapport för arbetet med det fastighetsbolaget kallar Johannakvarteret.

– Ambitionen med detta kvarter är så mycket mer än att bara fylla igen gluggen vid den brända tomten mot Brunnsparken. Och vi har tagit lång tid på oss, väldigt lång tid, men strax efter årsskiftet 2025/2026 startar inflyttningen, meddelade han.

Johanna-kvarteret_2
Det rödmarkerade är det s k Johanna-kvarteret.

Taklandskap anläggs flera våningar högre upp
I kvarteret kommer det att finas kontor och handel, men inga bostäder. Däremot ett bohuslänskt landskap på taket som kommer att ligga tre till fyra våningar högre än de ursprungliga byggnaderna. Där planeras även en takrestaurang och rekreationsytor för hyresgästerna i kontorsutrymmena.
– Hållbarhet är i fokus för detta projekt. Vi återanvänder så mycket gammalt byggmaterial som bara är möjligt, avslutade Fredrik Ottosson.

Föregående

Förslag: Regelbunden rapportering om budget och tidplan för tunneln

Nästa

Metod, urval och svarsfrekvens avgörande för undersökningars pålitlighet