I Dagens Nyheter den 10 januari 2023 tas frågan upp om ett förstärkt oberoende för public service av fem tunga namn, Christina Jutterström (VD för SVT 2001-2006), Jan Scherman (VD för TV4 2001-2011), Leif Pagrotsky (kulturminister 2004-2006), Allan Larsson (styrelseordförande i SVT 2000-2005) och Lotta Fogde (styrelseledamot i SR 2013-2014).
Författarna till inlägget i DN avser med detta att inleda ett upprop och bjuda in till diskussion om ett brett engagemang för oberoende radio och tv.
Och som en del av denna offensiv kommer författarna att initiera en fristående utredning, parallell med den statliga, om ett nytt avtal som säkrar public services oberoende och bredd och ger ett förstärkt uppdrag. Frågan om finansieringen blir här en central del.
Omistlig del av demokratin
Författarna konstaterar, att public service är en omistlig del av vår demokrati, viktigare än någonsin.
Upprinnelsen till inlägget i DN är Tidöavtalet, dvs de tre politiska partiernas M, KD, och SD överenskommelse på slottet Tidö vid Mälaren utanför Västerås som utgör en grund för den nya regeringens och SD:s inriktning och arbete. De tre politiska partiernas avsikter med public service är omfattande nedskärningar och politisk styrning av programutbudet. Public service ska ”utvecklas” skriver de tre partierna.
Utanför denna del av avtalet står L, som ju också ingår i den nya regeringen efter valet 2022.
Oberoendet en medborgerlig rättighet
Författarna påpekar att i dagarna pågår arbetet med direktiven för den utredning som ska lägga förslag om nästa statliga sändningstillstånd för SVT, SR och UR.
De skriver i tidningen att de ser oberoendet som en medborgerlig rättighet till kommersiellt och politiskt fri radio och tv. De vill även att uppdraget förstärks. Som grund för detta anger de tre skäl:
• Public services unikt stora förtroende hos allmänheten (72 procent för SR, 75 procent för SVT enligt de årliga mätningar som SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför).
• Den digitala tekniken, som erbjuder så stora möjligheter att informera men som också möjliggör för kommersiella drivkrafter i form av anonymitet att främja en polarisering av nyhetsförmedling och det offentliga samtalet. ”Det är en farlig samhällsutveckling som försvagar demokratin”, anser författarna.
• Det tredje skälet är att public service behövs som en motvikt mot ett allt större utländskt inflytande över medieverksamheten. Det är viktigt att känna till att de flesta kommersiella mediebolag som vänder sig till den svenska publiken till största delen ägs av amerikanska och kinesiska företag, anser författarna.
Fem punkter för starkare public service
De fem vill stärka public service inom tre områden,
* Självständigheten bland annat genom att ge public service ett grundlagsskydd, då det lagliga skyddet är svagt.
* Journalistiken i hela landet då många av landets 290 kommuner saknar egen, självständig lokal journalistik i spåren av de nedläggningar av redaktioner som tidningarna genomfört.
* Den tekniska mångfalden. Nästa sändningstillstånd måste göras teknikneutralt, så att digitala tjänster är lika viktiga som marksända kanaler.