torsdag, december 1 2022
Bevakar Göteborg - och lite till
Spanaren.se är en nättidning i Göteborg som ägs av den ideella föreningen Sällskapet Spanaren. Vi granskar makten men rapporterar även om annat. Redaktionen arbetar gratis.
Mediebarometern 2021
I Mediebarometern kan man hitta intressanta tendenser i mediekonsumtionen som skiljer sig markant mellan unga och gamla, liksom mellan stad och landsbygd.

NU HAR 2021 års Mediebarometer utkommit. ”Mediebarometern är en årlig frågeundersökning som belyser den svenska befolkningens användning av olika medier en genomsnittlig dag. Den första undersökningen genomfördes redan 1979. Det gör den undersökning som presenteras i den här rapporten Mediebarometern 2021 – till den 43:e i ordningen.”
Mediebarometern görs av Nordicom vid Göteborgs universitet. Undersökningen om fattar hela svenska folket från 9 år till 85 år och gäller samtliga medier, tidningar (på papper och digitalt), tidskrifter, radio och tv (såväl strömmad som tablålagd).
Man mäter såväl dagligt som veckovis, antal gånger samt tid. Här finns det mesta man vill veta om läsning lyssnande och tittande på våra medier och dessutom jämfört med tidigare år så man kan se tendenser. För tendenser finns och vi skall titta på några.

OM VI FÖRST tittar på dagstidningsläsning så kan vi konstatera att den dagliga räckvidden är 68 procent varav 56 procent väljer digitalt och 28 procent läser på papper. Här har vi stora skillnader, medan 15- till 24-åringar väljer att läsa digitalt 38 procent och endast 10 procent läser på papper så väljer 54 procent digitalt och lika många, 54 procent, läser på papper bland de äldsta.
Men eftersom man kan göra båda sätten så blir det totalt 84 procent som nås av dagstidning mot endast 43 procent bland 15-24-åringar. Det finns också skillnader mellan storstad och landsbygd. I storstaden läser 62 procent digitalt och 23 procent på papper medan på landsbygden så läser 50 procent digitalt och 30 procent på papper. Det är läsningen digitalt som ökar i samtliga åldrar och man kan undra hur länge vi har kvar dagstidningen på papper.

TOTALT HAR VI ett högt lyssnande på radio, 76 procent lyssnar dagligen, samma skillnader som dagstidningen högre bland äldre och högre i landsbygd. Men här har vi också olika sätt att lyssna, vi lyssnar i bilradio, traditionell radioapparat, Podcast/radio i efterhand samt direktsänd webbradio.
Mest lyssnande sker i bilradio 51 procent, därnäst traditionell radioapparat 35 procent, Podcast/radio i efterhand 24 procent och direktsänd webbradio 20 procent. Den stora skillnaden har vi här när det gäller traditionell radioapparat, 12 procent bland 15-24-åringarna mot 69 procent bland 65 till 85 år. Mer radioapparat på landet 40 procent, mot 29 procent i storstaden. Mönstret från dagstidning upprepas ”gammelmedia” förlorar.

NÄR DET GÄLLER att titta på TV så kan ju det ske på många olika sätt. Om vi först ser till de tre skilda sätten strömmad tv, tablålagd tv samt Youtube så visar det sig att 93 procent dagligen ser på rörlig bild inklusive fler än de uppräknade. 89 procent ser på tv totalt varav 58 procent ser strömmad tv, 57 procent på tablålagd tv och 42 procent ser på Youtube.
Skillnaden här är att ungdomarna i högre grad ser strömmad tv och de äldre ser en högre grad tablålagd tv. Tablålagd tv ses av 65-85 åringar till 90 procent mot 15-24 åringar endast 29 procent. Youtube ses av de yngre till 78 procent mot de äldsta 17 procent. Om vi tittar speciellt på Svt1 och Svt2 så ser de äldsta till 81 procent på Svt1 och 53 procent på Svt2 medan de mellan 14 och 24 år till 15 procent ser på Svt1 och endast  4 procent ser Svt2 i den dagliga räckvidden. Bland strömningstjänsterna dominerar Netflix med totalt 34 procent daglig räckvidd, samma mönster bland åldrarna som dagstidning och radio.

VIDARE KAN VI LÄSA att 59 procent dagligen lyssnar på musik, 45 procent läser en bok, 36 procent en tidskrift, 25 procent spelar dataspel och 15 procent ser text-tv. Av skillnader mellan åldrarna kan man dra slutsatser av ovanstående och mönstren är tydliga. I mediebarometern kan man också se tendenser över tid för att dra slutsatser om framtiden. Över huvud taget finns ett rikt material att botanisera i och bidra till den aktuella debatten om till exempel Public service, och andra plattformar. Tilläggas bör att skriften inte endast är en tabellbilaga utan åtföljs av texter där till exempel tidsjämförelser och andra jämförelser görs.

Föregående

Politiker behöver mer än sakkunskap

Nästa

Här riskerar värmeräkningen att bli en riktig kalldusch

Om författaren

Jan Strid

Universitetslektor Göteborgs universitet.

Se även