DEN SENASTE tiden har det diskuterats flitigt om den ”politiske vilden” i riksdagen Amineh Kakabaveh (man kan undra varför medierna använder det negativa begreppet ”vilde”, hon är partilös då hon är utesluten ur Vänsterpartiet). På grund av det parlamentariska läget har hon fått en utslagsröst mellan två lika stora ”block”.

Men vad som är intressant här är hennes avtal med Socialdemokraterna där hon i samband med Sveriges NATO-ansökan avtalat vissa fördelar för kurderna. I det här fallet representerar hon alltså kurder främst i Turkiet, som ju haft invändningar not Sveriges NATO-ansökning. Amineh Kakabave har inte gjort något fel rent konstitutionellt.

VÅRT VALSYSTEM är sådant att riksdagspersoner väljs som personer om än under partibeteckningar. Det innebär ju också att man inte behöver rösta som parti utan som person och man kan avtala som person men frågan är vem man representerar. Som vårt valsystem är utformat representerar man sina väljare och inte sitt parti, något som stärkts genom personröstning.
Ett annat problem som möjligen på samma sätt kan bli aktuellt är att man kan ha dubbla eller flerdubbla medborgarskap och därmed ha såväl rösträtt som riksdagsplats i Sverige. Jag tänker till exempel på det nya partiet Nyans som har en del förslag som inte stämmer med svensk lagstiftning, till exempel lagen om omhändertagande av barn som betecknas på ett helt annat sätt av partiet.

NU TROR JAG inte att partiet får så många mandat att det blir särskilt betydelsefullt men vid lika ställning mellan ”blocken” kan partiet på samma sätt som Kakabaveh kunna göra upp med ett block för att släppa igenom budgeten eller statsministern. Frågan är då vilka som representeras, partiets väljare eller andra krafter.
Situationen i riksdagen illustrerades såvitt jag kommer ihåg första gången vid författningsutredningen 1975. Då föreslogs att riksdagen skulle ha 350 ledamöter vilket beslutades. Men efter några år fick vi ”lotteririksdagen” då ”blocken” hade 175 mandat vardera.
Då ändrades sammansättningen till 349 ledamöter för att detta inte skulle upprepas. Men problemet med ”vildar” kvarstod även om det inte tydliggjordes så tydligt som nu. Då var det Ny Demokrati som hade ett antal ”vildar” men de fick inte något större inflytande.

INGEN GILLAR situationen där en ledamot kan få ett sådant avgörande inflytande genom att vara partilös, men att utesluta personen ur riksdagen skulle bryta mot representativiteten gentemot väljarna. Att inte tillåta dubbelt eller flerdubbelt medborgarskap skulle säkert minska problemet men skulle möjligen skapa andra, till exempel att vissa länder inte tillåter att du säger upp ditt medborgarskap eller att du tvingas att göra värnplikt om du skulle återkomma till ditt ursprungsland.
Man kan tycka att riksdagen idag mest liknar en lekstuga men att konstitutionellt lösa problemet med utpressande ledamöter eller jämnstora ”block” blir svårt och får nog överlämnas till väljarna.

Föregående

Många röster för att bevara och utveckla Drömmarnas kaj

Nästa

Omvandling svårare efter Framtidens beslut