onsdag, februari 1 2023
Bevakar Göteborg - och lite till
Spanaren.se är en nättidning i Göteborg som ägs av den ideella föreningen Sällskapet Spanaren. Vi granskar makten men rapporterar även om annat. Redaktionen arbetar gratis.

JAG FICK ett tips och en mängd statistik av Kyrkans Tidning som härrörde sig från det nyligen avslutade kyrkliga valet. Mitt intresse för statistiken var tvåfaldigt, dels hur intresset förhöll sig på församlingsnivå, dels om det fanns skillnader mellan de politiska partiernas inställningar kontra dem som inte ansåg att de politiska partierna borde ställa upp i valet.
Här hade jag fått ett ganska bra mått nämligen antalet tomma stolar. Tomma stolar blir det när nomineringsgrupperna inte har tillräckligt med kandidater för att fylla antalet mandat som erhålls. Alltså inte tomma stolar beroende på att kandidater inte dyker upp i kyrkonämnderna, vilket ju också förekommer av olika anledningar.

I SAMMANLAGT 177 församlingar finns det nu en eller flera tomma stolar. Totalt har vi 592 församlingar eller sammanslagna församlingar (pastorat). Detta innebär att vi har ungefär en tredjedel av församlingarna där en eller flera stolar står tomma. Tänk om detta skulle vara fallet i svenska kommuner.
Hur står det då till hos de olika nomineringsgrupperna? Jag tar bara med de uttalat politiska partierna och de två som inte anser att partierna bör ställa upp. Socialdemokraterna blev med sina 9717 vunna mandat det största partiet men har också de flesta tomma platserna, nämligen 87 stycken. Vänstern i Svenska kyrkan fick 272 mandat men har 61 tomma stolar. Sverigedemokraterna fick 583 mandat men har 80 tomma stolar. Centerpartiet fick 4726 mandat men har 9 tomma stolar.

PARTIPOLITISKT OBUNDNA i Svenska kyrkan (Posk) fick 1669 mandat men endast 10 tomma stolar och Frimodig kyrka 2097 mandat och endast 3 tomma stolar.
Med undantag för Centerpartiet så har de politiska partierna överlägset flest tomma stolar vilket torde innebära att engagemanget från de politiska partierna i valet till församlingarna är väsentligt lägre än övriga.
Några tomma stolar i Kyrkans högsta beslutande organ förekommer inte så vad kan vi dra för slutsats av ovanstående? När man ser till hela valrörelsen så handlade egentligen frågorna om vad Kyrkomötet kunde besluta även i de lokala tidningarna, och det största utrymmet fick bråket mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Om man vill vara lite kontroversiell så skulle man kunna dra slutsatsen att de politiska partierna är intresserade av makten inom kyrkan och inte den dagliga verksamheten ute i församlingarna.

SVENSKA KYRKAN tappar medlemmar varje år och här ser vi också att nomineringsgrupperna saknar kandidater vid valen (för att inte tala om dem som inte dyker upp efter ett tag i nämnderna) men vad är det som diskuteras i Svenska kyrkan? Vi kunde för ett tag sedan läsa en debattartikel (naturligtvis i en huvudstadstidning) skriven av svenska biskopar som handlade om klimatet.
Är verkligen klimatet den viktigaste fråga för våra biskopar och inte att kyrkan håller på att dö? Att inte biskoparna har kompetens när det gäller klimatet är väl en sak, men att de också uppenbart saknar kompetens att ta tag i Svenska kyrkans största problem, det är värre.

Previous

Missnöjet bara ökar - Peter kämpar mot Telia för att hjälpa sin mor

Next

Hyresgäster allt mindre nöjda med sina värdar

About Author

Jan Strid

Universitetslektor Göteborgs universitet.

Check Also