Svenskar är mer trångbodda än våra nordiska grannar. I Sverige räknas 16 procent av invånarna som trångbodda. Motsvarande andel i vårt västra grannland Norge är sex procent.
Det visar europeisk statistik som Statistiska Centralbyrån, SCB, låtit sammanställa.
I Finland räknas åtta procent av befolkningen som trångbodda och i Danmark och Island är andelen tio procent.
Med sina 16 procent ligger Sverige därmed högst i Norden men mycket nära snittet på trångboddhet inom EU, som ligger på 17 procent.
Allra mest trångbodda inom EU är rumänerna där andelen är så hög som 46 procent, alltså nästan hälften av befolkningen. Lägst andel trångbodda har Cypern där andelen endast är två procent.
Minst två rum och kök – annars trångbodd
I den europeiska statistiken används Eurostats definition av trångboddhet som bitvis skiljer sig från de normer om används i Sverige.
Enligt Eurostat innebär det att ett ensamhushåll ska ha ett rum utöver vardagsrum och kök. Konkret innebär det att ensamstående räknas om trångbodda om de bor i en etta, där sovrummet inte är avskilt från vardagsrummet.
Ett sammanboende par ska utöver vardagsrum och kök ha ytterligare ett rum till förfogande för att inte anses vara trångbodda. Har paret små barn ska de ha tillgång till ett gemensamt rum, är barnen äldre krävs var sitt rum.
Allt fler nordiska hushåll
Antalet trångbodda hushåll har sedan 2011 minskat inom EU. Ett exempel är Ungern där andelen trångbodda har gått från 46 procent år 2011 till 20 procent är 2019.
I Norden är trenden däremot den motsatta. Här har i stället skett en ökning om än från låga nivåer.
De negativa effekterna av att bo för trångt är åtskilliga. Det saknas ofta plats för att umgås, att läsa läxor, leka och ta hem kompisar. Att som under pandemin följa rekommendationen att helst jobba hemma är oftast omöjligt i ett trångbott hushåll.
Trångboddhet kan också bidra till sömnsvårigheter och i allvarliga fall även psykisk ohälsa.
Störst trängsel i storstadskommuner
Trångboddheten är ingalunda jämnt fördelad i Sverige. Nästan var tredje utrikesfödd bor trångt och bland utrikesfödda utanför EU är andelen trångbodda så hög som 36 procent. Motsvarande andel för inrikesfödda är nio procent.
Enligt inhemsk statistik, insamlad och bearbetad av SCB, går det även att mäta trångboddhet på andra sätt. Genom att jämföra det genomsnittliga antalet kvadratmeter per person går det till exempel att utläsa att trångboddheten är störst i storstadskommuner.
Det går också att konstatera att 1,5 miljoner svenskar har 20 kvadratmeter eller mindre i genomsnittlig bostadsyta per person.
Trea under 60 kvadrat blir lätt för liten
– Ingår man exempelvis i en familj som bor i en mindre trea under 60 kvadrat ingår man i denna grupp, säger Stefan Svanström, expert på geografiska informationssystem hos SCB.
Statistiken visar också på stora skillnader inom kommunerna. För det är inte i välmående villakvarter som trångboddheten är som mest utbredd.
– Det finns 18 så kallade regionala statistikområden där den genomsnittliga bostadsarean är under 25 kvadratmeter per person. Det är främst bostadsområden med studentkvarter eller så kallade miljonprogramsområden. Majoriteten av bostäderna i områdena är hyresrätter, säger Stefan Svanström.
Olofshöjd och Krokslätt i topp på trånga listan
I Göteborg finns ett antal områden där snittytan per person ligger under 25 kvadratmeter. I topp ligger Olofshöjd följt av Krokslätt/Mossen, Länsmansgården södra, Bergsjön Rymdtorget, Hjällbo västra och norra Biskopsgården
Fakta europeisk statistik om trångboddhet:
Uppgifterna är hämtade från undersökningen EU-SILC.
Den genomförs årligen i alla EU-länder samt ytterligare några europeiska länder och gör det möjligt att jämföra uppgifter om ekonomi, fattigdom, social utestängning, boende, arbete, utbildning och hälsa.
Källa: SCB.