Att vara fodervärd åt en hundvalp som ska bli assistanshund åt en gravt synskadad är en viktig samhällsinsats.
Men det är också hemskt att lämna hunden vidare, berättar Johan Melander, som lämnade hunden Alfons för en tid sedan. Fast nu har en ny hundvalp hittat hem till Johan, labradoren Milla.
– Det är ju ett kärt nöje att få hem en ny valp, valpperioden är så rolig och man får ju så mycket kärlek av en hund, säger Johan. Och livet består av så många uppbrott och det är ju under kontrollerade former.
– Det är ju inte som när någon dör, men visst hade jag stor saknad efter Alfons när han gick till sin utbildning. Det var jättejobbigt och när Alfons lite senare kom och hälsade på blev både han och jag överlyckliga. Hade jag haft råd hade jag köpt tillbaka honom, säger Johan.
250 000 kronor för fullt utbildad hund
Men det hade i så fall blivit dyrt. En fullt utbildad assistanshund som ska leda en svårt synskadad har fått kanske tusen timmars utbildning och kostar runt 250 000 kronor. Då ska den kunna vara ögon åt en människa som inte ser, och sätta sin matte eller husse först av allt.
Det som fodervärden gör med valpen är att grunda för den utbildningen och det är inte alla hundar som passar. Kanske hälften i en kull med bra föräldrar lämpar sej.
Hunden ska vara stabil och social – till viss grad
Hunden ska vara orädd och stabil men social, läraktig och pigg. Överglada hundar som vill fram och hälsa på andra människor eller ännu värre andra hundar sorteras bort.
De unghundarna kan däremot säljas till andra som behöver en hund som stöd, till exempel psykiskt sjuka som dels kan aktivera sej men också få all den kärlek en hund kan ge.
Mycket på schemat för busiga Milla
En ny busig valp, Milla, har just kommit hem till Johan Melander och ska få lära sej mycket: Att gå utan koppel och hålla sej till Johan på promenaderna, att åka buss och tåg, gå in i en hiss, klara trappor och oväntat buller.
Johan har en skjutbana rätt nära sitt promenadstråk, går man där lär sej hunden att skott inte är något att bry sej om. Men nya hundvalpen Milla ska också lära sej att vara artig, och inte kasta sej fram mot matskålen utan kunna vänta tills Johan säger: Varsågod! Och heller inte hoppa upp i soffor men gärna kunna gå på kafé. Vilket blir rätt enkelt att öva eftersom Johan bor i Alingsås, med gott om övningskaféer.
Täta noggranna kontroller av utvecklingen
Under de kommande 13 -14 månaderna kommer det att bli fodervärdsträffar och kollar, där hon som ska vidareutbilda Milla kommer för att se hur valpen utvecklar sej och hon provar också hundens egenskaper, eftersom utbildningen är lång och dyr. Då måste man se till att satsa på rätt hund, och så kan man också se om det finns en bra hund till avel, nya kullar måste ju fram.
Fodervärdarnas roll är central
Förr fanns Statens hundskola men den är nedlagd och förutom försvarsmakten, som bland annat har hand om polishundars utbildning, så sker mycket nu med privata initiativ. Hon som äger Millas kull räknar med två kullar per år. Att ta hand om fler än tio hundvalpar per år och uppfostra dem går förstås inte, där kommer fodervärdarna in.
De kan ägna sej helt åt en valp för att få den i så god form som möjligt. Ägaren står för veterinärvård och försäkring, men maten och övriga utgifter får Johan betala själv, det blir ett antal tusenlappar per år.
Hur förbereda hunden för framtiden?
Och sedan är det då dags att lämna hunden vidare, en yster valp har blivit en sansad unghund som kan göra livet lättare för en synskadad.
Johan funderar över hur man ska förbereda hunden för framtiden:
– Det går ju inte att förklara för hunden att nu ska du vara här i ett drygt år, sedan ska du vidare, säger han. Det känns lite som ett svek att överge sin vän.
Men jag vet ju att hunden får det bra!
