Ett stängsel av nylonlinor längs badstranden kan komma att bli Tjörns hinder mot ovälkomna Kanadagäss.
– Det finns ingen patentlösning, och vi måste ju börja någonstans, säger Andreas Björk, kommunens samordnare för friluftsliv, till Spanaren.

Kraftiga nylonlinor är metoden mot Kanadagässen som nu provas vid badstranden i Gråskär.
Mannen bakom invasionsskyddet är Andreas Björk, samordnare för för friluftsliv i Tjörns kommun.

Om hans nyutvecklade metod fungerar för att hålla Kanadagässen borta från badstranden återstår att se.
– Det är för tidigt att nu utvärdera metoden, anser han.
– Vi vet bättre efter sommaren.
Nylonlinorna, tillräckligt dimensionerade för att tydligt synas, löper längs hela badstranden i Gråskär, Tjörns kommuns badplats intill Nordiska Akvarellmuseet. Det är där som Andreas Björks idé prövas. Slår metoden väl ut finns behovet på många av kommunens övriga 18 badplatser.
– Det finns ett par öppningar i stängslet, som nås via grindar, berättar han.

Inga hinder för simskolan
– En sådan är placerad så att simskolans verksamhet inte ska hindras. Barnen måste ju lätt kunna ta sig till vattnet utan att behöva fastna i stängslet.
– Det är en enkel konstruktion, beskriver Andreas Björk sin inhängnad. Och kanske en innovation.
Bekymret med Kanadagässen vid öns badplatser är den stora mängd spillning de åstadkommer.
Enligt uppgift gör varje Kanadagås en ny hög var femte minut. Och högarna brukar synas väl. Med många gäss i flocken blir detta ett tydligt och besvärande hinder på en badplats.

Sandig promenad mot efterlängtat bete
Kanadagässen beskrivs som att de efter inflygningen helst landar i vattnet lite utanför strandkanten. Från landningsplatsen tar de sig upp på strandkanten, som ju som regel är lättgången sandstrand på de flesta badplatserna. Och när Kanadagässen väl passerat de sandiga partierna väntar belöningen,  gräs att beta.
Där kan de vistas länge och väl och lämnar möjligen, lite motvilligt betesmarken, när badgästerna börjar anlända tidiga sommarmorgnar.
Nedskräpningen och ett sätt att slippa den satte Andreas Björks grå celler i arbete, när han för ett år sedan fick jobbet som Tjörns kommuns nye friluftssamordnare.

Invasionen på badplatser ska hindras
– Vi har nu, enligt uppgift, fler gäss än tidigare år. Kanadagässen kallas ibland lekmannamässigt för en invasiv art, berättar han.
De vistas i stora skaror överallt i skärgården, betande gräs, inte bara på kommunala badplatser utan även på åkrar och ängar och lite varstans.
Där erbjuds Kanadagässen trivsamma förhållanden. Men på badplatsen Gråskär möts de nu av Andreas Björks hinder.
Andreas Björk berättar för Spanaren att han gjort en inventering av de metoder som används i landet för att minimera eller hålla de ovälkomna gässen borta.
De är jakt, staket vid vattenbrynet som försvårar promenaden upp på land och ljud, smällare som utlöses av fåglarnas rörelser och där knallen ska skrämma bort de vingdrivna besökarna.

Kommunen upplyser besökarna om vad som pågår.

Universell lösning saknas
– Ingen har dock kommit på en patentlösning, som fungerar, kommenterar Andreas.
– Min förhoppning är förstås, att metoden här på Tjörn ska ge resultat, tillägger han.
– Men vi får se. Det visar sig nog inom ett par år.
Han för nu loggbok över resultaten av tidigare gjorda försök i landet att hålla Kanadagässen på avstånd. Det intressanta är om hans metod får avsedd effekt. Fungerar den på Gråskär väntar fler badplatser på Tjörn.

Tjörnmetoden – något för övriga landet?
Tjörnmetoden mot Kanadagäss kan kanske fungera även på andra håll i landet och inte bara på Västkusten.
Och vad Spanaren i skrivande stund kan notera är att inte en enda Kanadagås finns inom synhåll vid Gråskär.
Det som man nu lägger märke till är de häckande svanpar, som varje år vistas i dessa farvatten, och som ilsket väsande markerar om man kommer dem för nära.

Storviltjägare planterade in brända gåsen
Kanadagåsen, Branta canadensis, som betyder bränd gås från Kanada, är en Nordamerikansk art som inplanterades i Sverige i början av 1930-talet.
De svenska kanadagässens fader var, enligt tidningen Svensk Jakt, naturälskaren, storviltjägaren, fotografen, konstnären och författaren Bengt Berg. Sitt första område för uppfödning av änder, gäss och hjortdjur hade han på Värnanäs vid Kalmarsund.
Den svenska stammen av kanadagäss, som i dag bedöms uppgå till ungefär 17 000 par och 170 000 fåglar, härstammar således från bara några få individer.
Kanadagåsen anses ha mycket hög risk för invasivitet, enligt Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, artdatabanken.

Invasiv, enligt NE, Nationalencyklopedin:
icke ursprunglig art vilken påverkar det ekosystem som arten koloniserar.

Previous

Tusentals hoppas kommunen räddar omtyckt kulturarv

Next

Hyran upp närmare tre procent för 74 000 hushåll