Björn Zöega, Karolinska
– Vi behöver tänka om och ta ner väggarna mellan närsjukvård och universitetssjukhus, säger Björn Zoëga, sjukhusdirektör vid Karolinska.
Bild: Rickard Kilström

– Närsjukvården behöver flyttas närmare universitetssjukhusen.  Vi behöver tänka om och ta ner väggarna, så gott det går, anförde Björn Zoëga, Karolinska Universitetssjukhusets chef, på onsdagens digitala massmediaseminarium, som arrangerades av tidningen Dagens Medicin.

Han fick medhåll av Emma Spak på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och av Jenny Wibecke på Ledarna i Skåne.
Björn Zoëga menar att Karolinska Universitetssjukhuset ska ta en ledande roll i hela sjukvårdssystemet och på det viset få en mindre spretig uppgift.
Professor Hans Hjelmqvist, Örebro Universitetssjukhus, håller med:
– Universitetssjukhusen ska vara motorer i detta, ansåg han och lyfte fram deras roll för fortbildningen. Här finns en del att ta igen, påpekade han.

Karolinskas entre
Karolinska Universitetssjukhusets entré mot Eugeniavägen 3 i Solna.
Bild: Carin Tellström.

Sjukvårdens nav i Sverige
I Sverige finns sju universitetssjukhus.
– Universitetssjukhusen ska vara ett nav i sjukvårdssverige. I hela systemet även med högskolor och universitet, fortsatte Hans Hjelmqvist och tryckte även på deras samverkan internationellt.
Vi har en otroligt flexibel sjukvård i Sverige, anser Emma Spak och pekar på alla förändringar som måst göras under  pandemin.
– Det visar vad som kan vara bra att bli av med, och vad som kan genomföras efter pandemin, påpekar hon.

Mer än två miljarder i förbättring
Temat för seminariet var Karolinska Universitetssjukhusets strategier för fortsättningen. Sjukhusets chef beskrev de åtgärder, som vidtagits från det enorma underskott på 2,4 miljarder kronor, som sjukhuset levererade 2019, till dagens nivå, ett överskott per januari månad 2021 på 73 miljoner kronor.
Strategierna beskrev Björn Zoëga så här:

• Förenkla och minska administrationen. Professionen får mer att säga till om på bekostnad av administrationen och möten hålls korta.
• Delegerat ansvar till verksamheterna. Tydligheten ökar.
• Vi arbetar för ett sjukhus.

Och detta arbete fortgår ännu.

Skakar hand om varje uppdrag
Karolinska Universitetssjukhuset har sedan åtgärderna sattes in minskat bemanningen från omkring 15 900 personer till dagens cirka 15 300 anställda. Antalet vårdplatser ökade under samma period från 940 till 1230 vårdplatser, som sjukhuset hade just på onsdagens morgon.

Flygbild över Solna och KArolinska.
Tvåa i Europa, sjua i världen. Så högt rankas Karolinska i Newsweeks senaste ranking.
Flygbild: Danish Saroee.

Förändringarna genomfördes delvis under inflytande av pandemin, där sjukhuset nu är inne i arbetena med den tredje vågen.
– Det går att göra jobbet med färre medarbetare, påpekade Björn Zoëga. Varje chef får skaka hand med honom när de är överens om den berörda verksamhetens uppdrag.
– Resultatet av detta har blivit att 15 000 medarbetare fått det bättre, att köerna av patienter minskat på flera håll, att fler söker jobb på Karolinska Universitetssjukhuset och att vi idag utför lite mer än vad uppdraget är, summerar Björn Zoëga.

Sjunde bästa sjukhus i världen
Karolinska Universitetssjukhuset har placeringen nummer sju av världens alla sjukhus i tidskriften Newsweeks senaste rankning, ”World’s Best Hospitals 2021” https://www.newsweek.com/best-hospitals-2021, och är därmed näst bäst i Europa. 
Sjukhuset har klättrat från föregående års tionde plats och nummer tre i Europa.
– Det är unikt för ett litet land som Sverige, anser Björn Zoëga, med ett sjukhus som placeras före sjukhus i länder som Frankrike, Storbritannien, Italien och Spanien.
– Det är något vi kan vara stolta över, tillade han, och påpekade, att siktet är inställt på att nå högre upp i nästa års tabell.

 

Föregående

Västlänken – en debattbok om ett urspårat projekt

Nästa

Dramatiska förändringar vid marknadshyror