Den statliga byråkratin behöver bli mer effektiv, anser Riksrevisionen. Inga vilda protester lär dåna. För staten är ofantlig. Här tittar vi lite närmare på den.
Hur många statliga myndigheter har vi i Sverige? Ja, det beror liksom på, det. Hur, var och vad man räknar. Men det är nog inte lika många som folk tror. För antalet har minskat betydligt. Däremot ökar det totala antalet anställda. Någon förvånad?

Polisbil på Stenpiren

Polismyndigheten är redan den största statliga myndigheten. Och den ska växa sig ännu större.
Bild: Erik Lindahl

Enligt Statskontoret finns 341 statliga myndigheter. Statistiska Centralbyrån (SCB) bjuder över och uppger 346. Så vi utgår från SCB för att inte missa något.
Folk tror kanske att staten ägnar hela dagarna åt att bilda nya myndigheter. Men faktum är att den senaste myndigheten inrättades i fjol då sex regionala slogs samman till en enda central. Denna heter Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Hur många har hört talas om den?

Det vanliga knepet
Just sammanslagningar har blivit regeringars knep att minska antalet myndigheter i landet. I början av 1990-talet fanns det strax över 1 300 myndigheter under regeringen. Sedan några år befinner sig antalet på en rätt stabil nivå.
Medan myndigheterna blivit färre har antalet anställda ökat. Det är ju svårt att slå ihop människor. 2008 var de anställda 223 480 den 1 januari. Samma datum 2020 hade de blivit 257 196. Större organisationer brukar vilja ha mycket folk.
Men igår kom Riksrevisionen med synpunkter. Den anser att den statliga administrationen behöver bli effektivare. Det bör gå att minska administrationen, anser revisionen och lämnar några instruktioner.

Polisen störst
En organisation som ska växa enligt politiska beslut är Polismyndigheten. Alla ropar på fler poliser. Myndigheten är redan störst av alla. Vid senaste årsskiftet hade den 33 700 anställda, varav 12 800 var civilanställda, alltså annat än poliser.
Det finns förvånansvärt nog en stor grupp myndigheter som inte räknas in i den officiella statistiken. Nämligen de som lyder under Utrikesdepartementet (UD). Dessa är inte svenska, hävdas det. De befinner sig utomlands, vilket ju onekligen är sant.

Vem har rätt?
Men det kan ändå vara intressant att veta hur många de är. 109, meddelar UD. 205, påstår SCB.
Va? utbrister man på UD:s pressjour när Spanaren informerar om SCB:s uppgift, som absolut inte betraktas som statshemlighet.
Så Spanaren skickar SCB:s lista. Vi får svaret från departementssekreterare Erik Karlsson, som påpekar att bland annat flera sidoackrediterade länder finns med på listan liksom varje land som de Stockholmsbaserade sändebuden täcker. Sådant räknar inte UD.
Så vi får väl ge UD tolkningsföreträde. Det är ändå deras hemmaplan.