TINGSRÄTTEN i Göteborg friade Ann-Sofie Hermansson som stått åtalad i ett enskilt åtal av två kvinnor, Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi, vilka väckt åtal för förtal alternativt grovt förtal. Förtalet bestod i att Hermansson betecknat kvinnorna som extrema och extremister.
Kvinnorna hävdade att Hermansson på sin blogg spridit uppgifter om att de försvarat terrorister och att de avfärdat anti-terroristinsatser mot bland andra IS-krigare, favorit-extremister, samt ickedemokrater. Detta anses allvarligt ha skadat målsägarna.

Ann-Sofie Hermansson menade att det stämmer att hon kallat målsägarna ”extremister” i de olika varianter som framgår av gärningsbeskrivningen men att dessa inte är uppgifter i den mening som lagen har. Om rätten kommer fram till att de är uppgifter så har det varit försvarbart att sprida dem och uttrycket ”icke demokrater”har inte riktats mot målsägarna. Inte heller detta är uppgift i lagens mening.

BÅDA PARTER hänvisade till blogginlägg, tidningsartiklar, skärmdumpar med mera. Målsägarna har under flera år varit aktiva inom olika grupper som arbetar för minoriteters rättigheter, bland annat muslimers rättigheter. I målet har Annn-Sofie Hermansson påstått att målsägarna varit aktiva i två grupper som kan prövas som i förtalsbestämmelsens mening är att betrakta som en uppgift. Det krävs att påståendet går att ge ett i förhållande till tidsanda, värderingar och kulturell kontext ett tämligen och oföränderligt innehåll.

Substantivet ”extremism” kan etymologiskt härledas till grekiska och betyder ”ytterst”, en position som befinner sig i någon av ändarna av en normalfördelningskurva. En extremist såvitt gäller åsikter och värderingar är alltså en person som sympatiserar med ytterlighetspositioner.

Både målsägarna och svarande har haft plattformar där de kunnat försvara sin sak såväl i tidningar som i radio och TV. Det är framför allt såsom företrädare för grupperingar som målsägarna bjudit in personer som har varit misstänkta för terrorbrott och även dömts. MMRK har dessutom bjudit in föreläsare från brittiska ”Cage uK” vars ledare tidigare varit fängslad misstänkt för terrorbrott.

UTTRYCKEN ”extrema röster”,”extremister”, ”favoritextremister” samt “ickedemokrater” är inte uppgifter i förtalsbestämmelsens mening. Detsamma gäller referensen till ”fascister och nazister”. Med denna bedömning saknar det betydelse huruvida Ann-Sofie Hermansson åsyftar målsägandena när hon talat om ”icke-demokrater” eller huruvida referensen till fascister eller nazister endast varit ett sätt att ge exempel på annan extremism. Åtalet såvitt avser dessa uttalanden ska därför ogillas. Påståendena att målsägandena ”försvarat terrorister” och ”avfärdat antiterroristinsatser mot bland annat IS-krigare” är uppgifter som typiskt sett är ägnade att utsätta målsägandena för andras missaktning.

DET ÄR DÄRFÖR i och för sig förtalsgrundande. Inom ramen för den vidsträckta yttrandefriheten som utgör grundvalen för ett demokratiskt samhällsskick har det varit försvarligt för Ann-Sofie Hermansson att lämna uppgifterna. Ann-Sofie Hermansson har haft skälig grund för uppgifterna.
Åtalet ska därför ogillas i sin helhet.

Som jag uppfattar saken, så har detta mål stått mellan integritet och yttrandefrihet och yttrandefriheten segrade.