Göteborgsförslaget fyller tre år i januari 2020.

Det är kommunens egen förslagslåda för vanligt folk, som inte är aktiva i något etablerat parti men som ändå är politiskt intresserade och tycker sig ha goda idéer.

Så var det tänkt från början, men hur har det gått för de inlämnade förslagen?

Inte så bra, för att sammanfatta enkelt.

Politikerna tycks inte vara så imponerade av allmänhetens ansträngningar att hjälpa till med utvecklingen av och förbättringar i Göteborg.

Nästan inte alls, vågar man påstå.

Döm själva efter att ha läst den nedanstående granskningen och summeringen av verksamheten, som Spanaren har gjort med ledning av redovisningen på Göteborgsförslagets egen sajt.

Nära tusen förslag

Under de knappt tre år Göteborgsförslaget har funnits har närmare tusen förslag lämnats in. En imponerande mängd, nästan ett förslag om dagen.

Förslagen registreras och tilldelas ett nummer och därefter kan vem som helst som skaffat sig inloggningsbehörighet gå in och rösta, ett slags gillande kan man säga. Förslagen ligger ute i 90 dagar.

De flesta förslag får få röster, det är antagligen oundvikligt. Många av dem kräver även relativt omfattande investeringar, vilket självklart har en bromsande effekt med tanke på kommunens ekonomiska läge.

Men enligt statuterna skall varje förslag som erhåller minst 200 röster bli föremål för någon slags behandling i den kommunala apparaten, oftast i en facknämnd.

Fem förslag genomförda!

Av alla de förslag som under tre års tid inhöstat 200 röster är fem genomförda fullt ut. Det motsvarar ungefär 5-6 promille av alla förslag! Betyder det att de allra flesta förslagen inte är värda ett bättre öde?

Vi fortsätter att låta läsaren avgöra själv men börjar med de fem förslag som genomförts fullt ut, som det heter.

– Verka för att högtalarna på bussar och spårvagnar är på.

– Sharing city Göteborg. (Typ av second hand-tjänst)

– Synliggöra att ledarhundsekipage får vara i kommunala lokaler.

– Konstgräsbeläggning på Blidvädersplan.

– Fotbollsmål till Björkekärrs grusplan.

Utöver detta genomförs delvis fjorton förslag av ungefär samma dignitet.

Västlänken pestsmittad

Bland de 66 förslag som fått tummen ned finns nio som trots höga röstetal fått tummen ned. De handlar alla om Västlänken och hanteringen av framför allt informationen kring projektet och det är uppenbart  att allmänhetens intresse av det omtvistade projektet är pestsmittat i de flesta politikers ögon.

Ett annat förslag som inte genomförs är kravet på förbud för aktuell byggplan för Skanstorgets utnyttjande: 1 023 röster!

Bland ytterligare förslag som inte fått gehör kan nämnas ett antal hundrastgårdar, förenklat alkoholtillstånd för kulturföreningar (835), rädda actionhallen i Lundby (246), extern granskning av Göteborgs stads utbetalda avgångsvederlag (231), ett antal simhallar i olika stadsdelar, krav på fortsatt drift av Slottsskogsobservatoriet (720) samt återkommunalisering av Göteborgs hamn ((404).

Den som är road av att se fler exempel kan läsa på Göteborgsförslagets egen sajt på kommunens hemsida.

En som är föga imponerad av nyttan med Göteborgsförslaget är Gunnar Lindgren, välkänd skribent och debattör i stan.

Han är trots låga förväntningar snarast besviken över politikernas sätt att i flera fall negligera allvarliga, problematiska och kostsamma frågor som intresserar stora grupper göteborgare sedan många år tillbaka.

Fått tummen ned två gånger

Vid två tillfällen har han fått tummen ner för förslag. Båda handlade Västlänken.

Dels förslaget 2017 om en offentlig hearing, i vilken politiker positiva till Västlänken skulle ges möjlighet att förklara nyttan med projektet.

– Den chansen tog de inte, konstaterar Gunnar Lindgren bistert, och därför vet en majoritet av medborgarna fortfarande inte till vad de dagligen betalar i så kallad trängselskatt.

Dels lämnade Gunnar Lindgren i år in ett förslag om att kommunens tillkommande kostnader för Västlänken, alltså vid sidan om det som Trafikverket betalar, skulle redovisas öppet på en särskild sajt.

Spanaren skrev om förslaget och avslaget för tre veckor sedan.

Sent besked om beslutet

– Först häromdagen fick jag besked om att man beslutat att inte bereda mitt förslag vidare, berättar Gunnar Lindgren. Meddelandet avslutades med ett käckt ”välkommen tillbaka med fler förslag”!

– När jag läser igenom motiveringarna till avslaget är det uppenbart att varken beredande tjänstemän eller Västlänkspartierna har förstått, eller velat förstå, vad förslaget går ut på, konstaterar Gunnar Lindgren.

– Demokraterna däremot har förstått. De skrev bland annat följande i sitt yrkande om att förslaget skulle tas upp: ”Detta medborgarförslag syftar till att staden och dess medborgare ska få insyn i hur projektet framskrider och följs upp samt insyn i framförallt stadens kostnader för projektet, vilket tjänsteutlåtandet förbigår.”

Inte ens kommunstyrelsen har inblick i kostnadsutvecklingen för Västlänken. De rapporter som Trafikverket skickar till regeringen är inte tillgängliga för medborgarna via de politiska organen.

Läs även Kommunstyrelsen nöjd med information om Västlänken

Föregående

Krisläget kommun för kommun i Västra Götaland

Nästa

Jehovas vittnen får sina pengar