”Ansträngt ekonomiskt läge”, ”för högt kostnadsläge”, ”åtgärder här och nu” och ”stora besparingar de närmaste åren”. Enbart Mariestad och Uddevalla ska spara 100 miljoner kronor respektive 190 miljoner kronor åren 2020-2022.
Den ekonomiska situationen för flertalet kommuner i Västra Götalands län är kärv. Kostnaderna ökar mer än intäkterna, investeringsbehoven är stora och det finns en oro för minskade statsbidrag. Därför kan inte kommande personalneddragningar uteslutas för att nå det kommunerna strävar efter, ekonomi i balans.
Den växande andelen äldre i befolkningen och ökningen av barn för fritids och skola sätter press på ekonomin nu och de närmaste åren i de 49 kommunerna i Västra Götalands län. Tio av kommunerna kommer att redovisa underskott i räkenskaperna för 2019. Nio kommuner höjer eller kan komma att höja kommunalskatten för 2020. Beslut fattas senare i höst. En enda kommun sänker skatten, Orust.
Det framgår av den enkät om kommunernas ekonomiska situation som Spanaren genomfört. Svaren från ledande politiker och ekonomichefer i förvaltningarna andas i de flesta fall djupa suckar. Från några kommuner rapporteras dock god ekonomi.
Men hållningen är gemensam för alla, strävan efter att på sikt uppnå ekonomisk balans och att upprätthålla god service till medborgarna.
Minskat statsstöd oroar
Det kommunerna kan göra av egen kraft iscensätts: översyn av alla rutiner i verksamheterna, hitta nya sätt att arbeta, se över bemanningen och vidta alla tänkbara åtgärder för att nå ekonomi i balans samt se över intäktssidan, till exempel om kommunalskatten måste höjas.
Externa faktorer som oroar är planerna på minskat statsstöd (riksdagsbeslutet är inte fattat ännu), utsikterna till ett försämrat konjunkturläge i Sverige och avvecklingen av Arbetsförmedlingen och konsekvenserna för berörda kommuner.
De västsvenska kommunernas situation skiljer sig därmed inte från den bild av läget i landet som helhet, som nyligen kom fram i branschorganisationen Sveriges Kommuner och Landstings, SKL, ekonomirapport i samma fråga. Av den framgår bland annat att ett tjugotal kommuner och några regioner (beteckningen ”landsting” är nu ersatt av ”region”) planerar att höja skatten för 2020 med i genomsnitt 13 öre. (Den skatt man betalar som kommuninvånare består av både skatten till regionen och skatten till kommunen. Därutöver finns de frivilliga kostnaderna för medlemsavgiften till Svenska Kyrkan och en begravningsavgiften).
De flesta kommunerna får överskott i resultaträkningarna 2019 enligt de egna prognoserna.
Tio får underskott:
Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Gullspång, Lilla Edet, Skara, Sotenäs, Trollhättan, Töreboda och Åmål.
Åtta har beslutat/planerar en skattehöjning:
Alingsås, Grästorp, Mark, Mölndal, Skara, Skövde, Trollhättan och Vårgårda. Av dessa redovisar två underskott för 2019, Trollhättan och Skara.
Trollhättan höjer skatten mest, med 80 öre. Mölndal höjer minst, 25 öre.
En kommun sänker skatten:
Orust.
Så här kommenterar representanter för kommunerna den egna ekonomin:
Ale, 30 900 invånare: ”Goda resultat behövs för att klara kommunens stora investeringsbehov, när behoven av tjänster är högre än skatteintäkter och statsbidrag.” Ken Gunnarsson, ekonomichef.
Alingsås, 41 200 invånare: Skattehöjning inte utesluten, beslut senare. ”Stora investeringar, den demografiska utvecklingen och sämre konjunkturläge att arbeta med.” Kommunledningskontoret.
Bengtsfors, 10 000 invånare: ”Ansträngt läge, minska kostnaderna här och nu!” Peter Johansson, ekonomichef.
Bollebygd, 9 200 invånare: ”Kärvt klara ekonomin utan skattehöjning/ökade statsbidrag” Svante Cras, ekonomichef.
Borås, 112 000 invånare: ”Effektiviseringar behövs. Svårt klara ekonomi i balans utan ökade tillskott av staten. Behoven ökar mer än skatteintäkterna.” Magnus Widén, ekonomichef.
Dals Ed, 4 800 invånare: ”Återhållsamhet och identifiera brister i styrning och ledarskap för att få långsiktigt hållbar ekonomi.” Lars Hustoft, ekonomichef.
Essunga, 5 660 invånare: ”Minska obalansen i främst social sektor, effektivisera inom äldreomsorg och i förskola.” Eva-Lena Egsonius, ekonomichef.
Falköping, 33 500 invånare: (kommunalskatt 21.60 kronor) Kommunen lämnar inte någon kommentar till ekonomin och eventuella åtgärdsplaner.
Färgelanda, 6 600 invånare: ”Hitta arbetssätt som bromsar kostnaderna och ger förutsättningar för att bedriva kommunal service och välfärd med kvalitet.” Tobias Bernhardsson, kommunstyrelsens ordförande.
Grästorp, 5 700 invånare: Höjer skatten med 42 öre till 21.99 kr. ”Stabil ekonomi, minskande invånarantal och ökande andel äldre påverkar kostnaderna framöver.” Kajsa Lundqvist, ekonomichef.
Gullspång, 5 200 invånare: ”Den demografiska utvecklingen gör att andelen äldre med stora behov ökar.” Anders Bernhall, ekonomichef.
Göteborgs Stad, 579 400 invånare: ”Försämrade omvärldsförutsättningar och förstärkta nedåtrisker. De långsiktiga ekonomiska utmaningarna kvarstår varför kommunstyrelsen rekommenderas att inte fatta beslut om nivåhöjande kostnader.” Stadsledningskontoret.
Götene, 13 300 invånare: Kommunalskatten höjdes från årskiftet 2018-19 med 35 öre till 22,12 kronor. ”Att Götene kommun förbättrar soliditeten och har en bra resultatnivå av skatteintäkterna är bra förutsättningar för kommande år och den förväntade dämpningen av den ekonomiska tillväxten. Från och med 2020 förutses en skatteunderlagstillväxt per år som är lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren.” Maria Törnblad, ekonomichef.
Herrljunga, 9 500 invånare. ”Fokus på ekonomin i balans hos socialnämnden.” Linda Rudenwall.
Hjo, 9 200 invånare: ”Kärvt läge. Stora effektiviseringsbehov pga minskad ökning av skatteintäkterna och ökat tryck på vård och omsorg, skola och äldreomsorg.” Lennart Andersson, ekonomichef.
Härryda, 38 000 invånare: ”En prognos för det ekonomiska resultatet 2019 är + 32 miljoner kronr och en sammanfattande kommentar av kommunens ekonomiska läge med fokus på kommunens mest prioriterade uppgifter på kort och lång sikt.” Bo Ekström, ekonomichef.
Karlsborg, 7 000 invånare: ”Ansträngt läge.” Lars Ramsin, kommunledningsförvaltningen.
Kungälv, 45 940 invånare: ”Identifiera och genomföra effektiviseringar, ta fram handlingsplaner, se över arbetssätt och arbetsmetoder och öka digitaliseringen. Kommunen har arbetat för bättre resultatnivå och ekonomi i balans för att klara en ökad investeringsnivå. Trenden är att låneskulden vänder 2019 och minskar med 100 miljoner kronor. Arbetet med omställningar fortsätter så att kostnadsutvecklingen hålls på en nivå för att klara driftskostnaderna och investera i nya lokaler när befolkningen ökar.” Pia Jakobsson, ekonomichef.
Lerum, 42 000 invånare: ”Arbetar för ekonomi i balans.” Camilla Simonsson, ekonomichef.
Lidköping, 40 000 invånare: ”Tuffare kommunal ekonomi.” Helena Ljunggren, ekonomichef.
Lilla Edet, 14 000 invånare: ”Allvarligt ekonomiskt läge som kräver effektiviseringar och strukturella förändringar för att undvika framtida skattehöjningar.” Jörgen Karlsson, ekonomichef.
Lysekil, 14 400 invånare: Oförändrad skatt, 22.46 kronor, resultatet blir 25,0 miljoner kronor. ”Åtgärder krävs för att komma i balans, hela kommunförvaltningen måste effektiviseras. Eftersatt underhåll och minskade intäkter från Migrationsverket och Skolverket.” Eva-Marie Magnusson, ekonomichef.
Mariestad, 24 500 invånare: ”Vi måste spara 100 miljoner kronor, 2020-2022.” Christian Olsson, ekonomichef.
Mark, 34 800 invånare: Skatten föreslås höjas 30 öre till 21.51 kronor.
Mellerud, 9 400 invånare: ”Fokus på kostnaderna för äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen.” Björn Lindquist, ekonomichef.
Munkedal, 10 550 invånare: ”Samma utmaningar som i stort sett alla kommuner har.” Lars-Erik Hansson, ekonomichef.
Mölndal, 68 200 invånare: Höjer skatten 25 öre till 20.51 kronor. ”Den demografiska utvecklingen, långsammare ökning av skatteunderlaget och de senaste årens befolkningstillväxt skapar utmaningar. Stort investeringsbehov. Fokus på prioritering och effektivisering, personalförsörjning, den digitala transformeringen, nya arbetssätt och behålla god ekonomisk hushållning.” Eveline Stomvall, ekonomichef.
Orust, 15 200 invånare: ”Skattesänkning möjlig när man måste och då göra saker på rätt sätt. Kvaliteten höjs när man behöver vara extra noga med det man gör.” Anderas Arnell, kommunstyrelsens vice ordförande. Skatten sänks med 25 öre vart och ett av mandatperiodens fyra år. Skattesatsen 2019 är 23.36 kronor.
”Minska kostnader för socialtjänst och omsorg. På sikt: Se över alla verksamheter.” Ekonomichef Susanne Ekblad.
Partille, 39 100 invånare: ”Anpassa på sikt kostnaderna efter minskade intäkter.” Jessica Selin, redovisningsansvarig.
Skara, 18 800 invånare: Höjer skatten 40 öre till 21.50 kronor. ”Demografiutvecklingen och högre krav på kvalitet av invånarna.” Sören Andersson, ekonomichef.
Skövde, 56 000 invånare: Höjer skatten 75 öre till 21.61 kronor. ”Andelen barn och äldre ökar, investeringsbehov och minskad takt i ökningen av skatteunderlaget.” Maria Vaziri, ekonomichef.
Sotenäs, 9 000 invånare: ”Besparingar överallt, 37 miljoner kronor åren 2019-2022.” Ulrika Gellerstedt, ekonomichef.
Stenungsund, 26 500 invånare: ”Fler äldre och fler elever påverkar driftskostnader och investeringsutgifter de närmsta åren.” Ekonomiavdelningen.
Strömstad, 13 000 invånare: ”God kontroll på ekonomin. Arbetet med investeringar och skuldförvaltningen har prioritet.” Carsten A Sörlie, ekonomi- och IT-chef.
Svenljunga, 10 800 invånare: Skatten nu 22.35 kronor. ”Stora behov av anpassning till budgetläget. Kostnadsökningarna överstiger intäktsökningarna.” Salman Chalhoub, ekonomichef.
Tanum, 12 900 invånare: ”Största utmaningen rekrytera personal och klara finansieringen.” Marina Robertsson, ekonomichef.
Tibro, 8 018 invånare (31 december 2010 Wikipedia) ”Ansträngt läge för skola, vård och omsorg.” Ulf Jansson, ekonomichef.
Tidaholm, 12 900 invånare: ”Kostnaderna för individ- och familjeomsorgen.” Henrik Johansson, ekonomichef.
Tjörn, 16 000 invånare: Skatten oförändrad 22.35 kronor. ”Den föreslagna nya modellen för kostnadsutjämning innebär en försämring för Tjörns kommun.” Carolina Färdigh, tillförordnad ekonomichef.
Tranemo, 11 900 invånare: ”Pressat ekonomiskt läge, för låga ekonomiska resultat 2018 och 2019. Resultatmålet höjs till 15 miljoner kronor för att klara investeringar och oförutsett. Effektiviseringar och processer ses över.” Lars-Gunnar Karlsson, ekonomichef.
Trollhättan, 58 900 invånare: ”Skatten höjs 80 öre till 22.36 kronor.” Dan Jonasson, ekonomichef.
Töreboda, 9 300 invånare: ”Den demografiska utvecklingen gör att andelen äldre med stora behov ökar.” Anders Bernhall, ekonomichef.
Uddevalla, 57 000 invånare: ”Besparingar på 190 miljoner kronor till 2022 för att klara kostnaderna som följer av den demografiska utvecklingen.” Bengt Adolfsson, ekonomichef.
Ulricehamn, 25 000 invånare: ”Kostnaderna stiger mer än intäkterna, fler invånare och omfattande investeringsbehov.” Niklas Anemo, ekonomichef. ”Skattesatsen kan komma att ändras.”
Vara, 16 035 invånare: ”Fokus på kostnadsutvecklingen som är högre än intäktsökningen. Arbetar med digitalisering, effektivisering, nya arbetssätt och att minska sjuktalen. Allt detta för att skapa resurser till den service och tjänster våra invånare vill ha.” Jonas Bredenberg, ekonomichef.
Vårgårda, 11 500 invånare: ”Förslag på skattehöjning på 40 öre till 21.61 kronor till kommunstyrelsen onsdag 6 november.” Bengt Hilmersson, kommunstyrelsens ordförande och Linda Rudenwall, ekonomichef: ”Fokus på effektivisering, digitalisering och ändrade arbetssätt.”
Vänersborg, 39 000 invånare: ”Ansträngd ekonomi, fokus på budgetbalans och hantera de ekonomiska konsekvenserna av investeringar.” Thomas Sannemalm, ekonomichef.
Åmål, 12 700 invånare: Prognos om underskott på -5 miljoner kronor 2019, oförändrad skatt, 21.30 kronor. Lämnar ingen kommentar till ekonomin eller eventuella åtgärder.
Öckerö, 13 000 invånare: ”För högt kostnadsläge på kort och lång sikt.” Oskar Nilsson, ekonomichef.
Högst skatt: Munkedal, 23.63 kronor
Lägst skatt: Partille, 19.96 kronor
Invånarantalet i länets kommuner sträcker sig från 4 800 i Dals Ed upp till Göteborgs Stad 579 400, eller om man tar bort storstadskommunerna Göteborg, Mölndal och Borås till Trollhättan med 58 900 invånare.
