fredag, februari 3 2023
Bevakar Göteborg - och lite till
Spanaren.se är en nättidning i Göteborg som ägs av den ideella föreningen Sällskapet Spanaren. Vi granskar makten men rapporterar även om annat. Redaktionen arbetar gratis.

I DESSA TIDER då vi diskuterar religionsfrihet på grund av olika förslag och beslut av politiska partier och andra stötte jag på en verklig anomali, nämligen då jag lyssnade på en person som kom för att frälsa mig.

Eftersom jag är intresserad av religion utan att vara religiös lyssnade jag på honom. Och eftersom jag är verksam i Caritas frivilligorganisation och därigenom är bekant med statligt stöd till trossamfund blev jag något häpen när han påstod att hans trossamfund inte fick något statligt bidrag trots att det i laga ordning ansökt om ett sådant. Han tillhör Jehovas vittnen och brukar komma hem till mig några gånger per år för att överlämna skrifter och ha en liten pratstund.

Jag beslöt att undersöka saken och blev inte mindre häpen när jag upptäckte dels att Jehovas vittnen inte får bidrag till trossamfund, dels när jag läste skälen till att de inte får bidrag.

FÖRST LITE om stöd till trossamfund. Regeringen ger bidrag via Myndigheten för stöd till trossamfund (andra än Svenska kyrkan). För att få bidrag måste man uppfylla ett antal kriterier (jag har något förkortat texten):

att vara registrerad som trossamfund eller ideell förening

att upprätthålla och stärka samhällets grundläggande värderingar

att vara stabilt och ha verkat i fem år

att ha minst 300 medlemmar och ha verksamhet på flera platser och äga eller hyra lokaler

Då är frågan vilka trossamfund som får bidrag:

Alevitiska Riksförbundet

Islamiska samarbetsrådet

Frälsningsarmén

Equmeniakyrkan

Samt ungefär 25 till.

De som inte får är bland andra:

Mormoner, yazidier, Scientologkyrkan, Livets ord med flera.

NÄR MAN GÅR igenom vilka som får och inte får förefaller det något godtyckligt, och detta blir inte mindre tydligt när man ser hur Kulturdepartementet motiverar avslagen. Jehovas vittnen ansökte 2007, 2009 och 2017 och fick avslag vid alla tre tillfällena. Samtliga var beroende av att vittnena inte ansågs uppfylla kravet om samhällets värderingar. 2017 pekade man på vittnenas motstånd mot blodtransfusioner till barn.

Detta överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som pekade på att grundlagen ger människor skydd mot påtvingade medicinska ingripanden och enligt patientlagen är huvudregeln att vård inte får ges utan patientens samtycke. Dessutom påpekar domstolen att Jehovas vittnen uppmanar sina medlemmar att samarbeta med vården och att det finns möjligheter att tillfälligt omhänderta barn. Därmed återfördes ärendet till regeringen men beslutet ändrades ej.

2012 angav statsrådet Stefan Attefall som skäl till avslag att Jehovas vittnen uppmanat sina medlemmar att inte rösta i allmänna val. Vid överklagandet den gången upplyste domstolen regeringen att människor i Sverige faktiskt inte har skyldighet att rösta och sände tillbaka ärendet men någon ändring av beslutet blev det ej.

DET MEST INTRESSANTA är kanske inte att Jehovas vittnen inte fått något stöd, utan varför de inte fått stöd. Om Högsta förvaltningsdomstolen underkänner skälen så är ju Kulturdepartementets hantering snarare att betraktas som domstolstrots. Och för egen del trodde jag att samhällets grundläggande värderingar vilade på FN-stadgans ”alla människors lika värde” (eg värdighet) men så är det uppenbarligen inte. Och någon författningsdomstol som övervakar att regeringen inte bryter mot grundlag har vi ju inte.

Previous

Två evenemang på Nationaldagen blir ett

Next

Tjörn får skarp kritik för hanteringen av lokaler

About Author

Jan Strid

Universitetslektor Göteborgs universitet.

Check Also