lördag, november 26 2022
Bevakar Göteborg - och lite till
Spanaren.se är en nättidning i Göteborg som ägs av den ideella föreningen Sällskapet Spanaren. Vi granskar makten men rapporterar även om annat. Redaktionen arbetar gratis.

EN ADMINISTRATÖR för Facebookgruppen Stå upp för Sverige döms till villkorlig dom och böter för att han inte tagit bort andra personers kommentarer som uppenbart utgjort hets mot folkgrupp. Han anmäldes av gruppen Näthatsgranskarna, en grupp som fått stöd av regeringen via MUCF ( Myndigheten för ungdom och civilsamhällets frågor). Gruppen har fått ett skattefinansierat penningbelopp om 600 000 kronor. Gruppen har enligt egen utsago anmält tusentals personer. Endast ett fåtal anmälningar har gått till åtal och dom.

De flesta som dömts är äldre damer vilket pekar på ett problem. Om någon anmäls så måste polisen först ta fram datorns ip-nummer för att veta från vilken dator meddelandet sänts, vilket kan vara svårt.

Dessutom måste polisen bevisa att just den personen använt datorn till nämnda meddelande. Därför döms främst de som erkänt vilka är personer som normalt är rättskaffens och står för vad de gjort, därav flest äldre damer. Denna angiveriverksamhet som Näthatsgranskaren ägnar sig åt närmar sig mera vad man ägnade sig åt i gamla DDR.

Detta innebär att man istället åtalar den person som enligt den gamla BBS lagen (Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor från 1998) är ansvarig för vad som sägs på anslagstavlan. Om man tillhandahåller en Facebooksida för kommentarer är man ansvarig, för vilket mannen som nu fällts i Eskilstuna tingsrätt är. Lagen har bara tillämpats en gång och då friades den ansvarige i Högsta Domstolen. Problemet är att man också måste bevisa uppsåt och grov oaktsamhet. Administratören jämställs med ansvarig utgivare men i det här fallet har mannen 160 000 följare och då är det kanske inte så lätt.

DE SOM UPPLÅTER plattformen, till exempel Facebook eller Youtube, räknas inte som ansvariga enligt BBS-lagen. De har på regeringens uppmaning i stället frivilligt gått med på att stänga av personer som de anser ha skrivit något olämpligt. Detta sker mycket subjektivt och är inte transparent men de undgår lagstiftning.

Vi får nu följa fallets väg till Högsta Domstolen för att få en tolkning av lagen som anses vara mycket otydlig, då den dels är gammal i detta sammanhang och verkligheten föränderlig. Personligen anser jag att lagen om hets mot folkgrupp, vilket är grunden till problemet, är dels ett sätt att bakvägen införa blasfemilagen (det vill säga hädelse av den högste) igen en lag som togs bort 1970, dels att vår lag mot förtal och ärekränkning räcker och det är den som skriver meddelandet som är skyldig inte den som upplåter plats.

Föregående

Chef frias från anklagelser om sextrakasserier?

Nästa

Domen efter Kofferdalen: Båda åtalade fälls

Om författaren

Jan Strid

Universitetslektor Göteborgs universitet.

Se även