tisdag, december 6 2022
Bevakar Göteborg - och lite till
Spanaren.se är en nättidning i Göteborg som ägs av den ideella föreningen Sällskapet Spanaren. Vi granskar makten men rapporterar även om annat. Redaktionen arbetar gratis.

För att åstadkomma en modern sjukvård; jämlik, effektiv och tillgänglig sjukvård, måste hela det svenska sjukvårdssystemet reformeras. En förstärkning av primärvården är därför nödvändig!

Mer resurser måste ges till de delar i systemet som har goda förutsättningar att hantera både närhet till patienten och komplexitet i sjukdomstillstånd.

Det skriver regeringens särskilde utredare, Anna Nergårdh, chefläkare och biträdande regiondirektör i Stockholm, i sitt förslag till regeringen, betänkandet, ”God och nära vård – Vård i samverkan”, (SOU 2019:29) som hon på onsdagen lämnade över till chefen för Socialdepartementet, socialminister Lena Hallengren.

Detta är det tredje delbetänkandet från Anna Nergårdh. Hennes två tidigare är:
”God och nära vård – En gemensam färdplan och målbild”, från juni 2017(SOU 2017:53).
”God och nära vård – En primärvårdsreform”, från juni 2018 (SOU 2018:39).

Dessa tre betänkanden kopplar samman förslag och tankar från Göran Stiernstedts omfattande betänkande:
”Effektiv vård”, från januari 2016, (SOU2016:2).

Det sista betänkandet i serien, slutbetänkandet, ska lämnas till regeringen i mars 2020.

Primärvården – basen för den svenska hälso- och sjukvården

Utredarens fokus ligger på primärvården – som än tydligare än i dag ska utgöra basen för det svenska hälso- och sjukvårdssystemet – och hur den ska stärkas. Ett centralt inslag där är att utreda möjligheten till fast läkarkontakt i primärvården. Delar av detta förslag bereds nu inom regeringskansliet.

Som grund för utredningen ligger förslaget till en tioårig färdplan för genomförandet av förändringar och som presenterats i ett tidigare betänkande till regeringen.

En förutsättning för att klara av förändringarna är samverkan mellan huvudmän och vårdgivare och hur nya gränssnitt ska se ut. Centralt är därför samarbetet mellan landets 21 regioner och dess 290 kommuner.

– I och med detta betänkande överlämnas färdplanen och målbilden för omställningen till uppdragsgivaren, regeringen, att förvalta och vidareutveckla tillsammans med kommunerna och regionerna som är huvudmän och ansvariga för omställningen till en god och nära vård, skriver Anna Nergårdh i förslaget till regeringen.

Kvar att göra

– I det återstående arbetet ska bland annat ”Öppen vård” och ”Sluten vård” analyseras för att komma fram till om det är en ändamålsenlig uppdelning.

– Förslag på hur samverkan kan underlättas mellan huvudmän och vårdgivare och hur gränssnitten bör se ut.

– Vi ska också utreda hur förutsättningarna för att samordna vårdinsatser för patienter och brukare i alla åldrar med omfattande och komplexa vårdbehov kan förbättras, samt se över befintlig lagstiftning avseende krav på vårdplaner och överväga om ett så kallat patientkontrakt bör författningsregleras.

– Gå igenom lagstiftningar om bland annat vårdplaner.

– Ersättningar till läkare och fysioterapeuter ska eventuellt förändras.

– Enligt svensk grundlag ska det allmänna verka för goda förutsättningar för hälsa. Fokus läggs på hur hälsan ska stärkas, och inte bara behandla sjukdom. Hälsa brukar definieras som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada.

– Hur hälsan ska stärkas är helt avgörande för att vi ska klara av att möta framtidens hälsoutmaningar och vårdbehov i befolkningen, skriver AnnaNergårdh. Detta reflekteras bl.a. i utredningens förslag till nationellt uppdrag för primärvården, vilket pekar ut att såväl förebyggande som rehabiliterade insatser är en central del av primärvårdens uppdrag, omfattande såväl somatisk som psykisk ohälsa.

– Det finns ingen hälso- och sjukvård utan forskning, utveckling och utbildning. De är motorn i hälso- och sjukvårdssystemet, tillägger hon.

– Bemanning och kompetensförsörjning är avgörande frågor för framtidens hälso- och sjukvårdssektor.
Utredningen belyser problematiken hur man ska behålla personal och vara attraktiv för rekrytering av framtida medarbetare.

– Huvuddelen av den kliniska verksamheten behöver ske utanför sjukhusmiljön, anser utredaren.

– Resursfrågan är en av de svåraste och hur resurser kan överföras mellan olika delar av vårdsystemet, till exempel frågan om resursöverföring från sjukhusvård till primärvård.

– Går det?

– Hälso- och sjukvården är inte det enda område där historiska maktstrukturer utmanas och ifrågasätts. Modern hälso- och sjukvård är en lagsport. En viktig spelare i laget är den vi är till för – personen som behöver insatsen.

Föregående

En annan sida av Björn Eriksson

Nästa

Ringlande köer när nya svenskar blev mottagna

Se även