Björn Eriksson, den svenska idrottens högste ”chef” i  egenskap av nyss omvald ordförande för Riksidrottsförbundet, har mött kritik på sista tiden. Han har anklagats för att sitta på två stolar eftersom han varit lobbyist för säkerhetsbranschen och samtidigt ordförande för RF. Som rikspolischef drev han huliganutredning och därmed anses han ha kopplingar till polisens metoder för att hantera fotbollsåskådare.

Inte minst supporterorganisationer har sett Eriksson som en fiende vars fel allt är och har lanserat kampanjer mot honom med banderoller på arenor, senast i Stockholm (derbyt AIK-Hammarby) och Varberg (där GAIS förlorade).

“Drevjournalistik”

På tisdagen gästade han Idrottsmuseet i Göteborg för att i första hand redogöra för vad det nyss avslutade RF-mötet beslutat och vilka strävanden som ligger framför. Efter mötet fick Spanaren ett samtal med denne tuffing som ger intryck av att allt rinner av honom, att han går vidare som om inget hänt. Vi mötte en annan sida av Björn Eriksson.

– Jag har utsatts för drevjournalistik och det har hänt förr, säkert uppåt tio gånger. Ibland känner man sej lite ensam, säger han fundersamt.

Nu har det verkat lugna sig, till och med serieföreningens tidigare så aggressive ordförande Lars-Christer Olsson tycks nöjd med den redovisning som Eriksson lämnade häromdagen, och Svenska Fotbollförbundets ordförande Karl-Erik Nilsson uttalar sitt förtroende.

Inga miljoner

Men lite svider det fortfarande, inte minst för att Eriksson anser att han utsatts för en lögnaktig kampanj i Expressens rapportering. Där har sagts han som som lobbyist tjänat långt över miljoner kronor på jobbet för säkerhetsbranschen.

– I själva verkat var det 200 000, säger han.

Redan som huliganutredare för ganska många år sedan hävdade han att polisbevakning på arenor borde vara gratis och om inte det gick skulle vaktpersonal sättas in. Det var innan han jobbade för den branschen.

– Och det gällde alla sporter, från varpa till fotboll, påpekar han. Jag har i alla fall inte hört varpafolket klaga…

Ger sig inte

Nu får han skulden för alla eventuella fel som begås. Själv ser han kampanjen, om det är en sådan, som ett sätt att flytta fokus från det verkligt allvarliga – bengalbrännande och liknande på läktarna.

– Klart att vi inte kan tolerera eld upp till 3000 grader. Vi kan inte vänta på att det händer något allvarligt, det måste stoppas direkt!

Just bengalbränning tycks vara en förutsättning för att en del supportrar ska uppleva någon sorts äkta stämning. Så är det inte i andra länder. Räkna med att kontroverserna fortsätter.

– Att supporterorganisationerna inte älskar mej, det kan jag ta. Men jag ger mej inte! slutar Björn Eriksson.