Åskans dån och blixtars sken kan rubba berg. De lärde är överens om detta, men det är mycket man inte vet, uppger professor Vernon Cooray vid Institutionen för elektroteknik på Uppsala universitet. Ändå har forskningen pågått där sedan 1930.
Spanaren bad om ytterligare analys av händelsen natten till den 1 juni 2024, när ett stenblock föll ned ur taket i Källösundstunneln i broförbindelsen mellan fastlandet i Stenungsund och Tjörn i Skagerrak.
Stenblocket träffade en personbil på körbanan inunder med två resenärer.
Hur kunde detta hända? Chalmers, SMHI och Uppsala universitet ger förklaringar för Spanaren och ger stöd för Trafikverkets slutsats.
Chalmers tekniska högskola:
– I den aktuella frågan så kan ett kraftigt blixtnedslag på tunneltaket eller väldigt nära gjort att blixtströmmen sökt sig till jord genom att hitta vägar med lågt motstånd, vilket skulle kunna vara sprickor i berget som då exploderat pga en tryckhöjning eller att blixten följt metalliska strukturer och hoppat mellan dessa, berättar vice rektor Jörgen Blennow, docent och Associate Professor vid Chalmers tekniska högskola.
– Det är mycket stora krafter som uppstår vid ett blixtnedslag, förklarar han.
Alla blixtar som slår ner i landet registreras och mäts (bl.a av SMHI) så det borde vara möjligt, föreslår han, att få fram information om den blixt som slagit ner på eller i anslutning till tunneln.
Kunskap om blixtfrekvens i olika delar av landet behövs till exempel för att dimensionera åskskyddet av kraftledningar så att man kan väga risken för åskfel mot kostnaden för åskskydd.
– Det är svårt att skydda sig till 100 procent, eftersom blixten är ett statistiskt fenomen och då får man acceptera en viss statistisk risk, fortsätter Jörgen Blennow.
När blixten slår ner är det en mycket stor ström som ska ledas bort i marken under mindre än en tusendels sekund. Det finns kraftiga blixtar och svaga blixtar. Medianblixten är i storleksordningen 20 000 – 30 000 ampere, men kraftiga blixtar, som är mer sällsynta, kan nå upp till flera hundratusen ampere.
Blixten kan vara 5-6 gånger varmare än solens yta
– Blixten är också väldigt varm, i storleksordningen 30 000 grader C, vilket är 5 – 6 gånger varmare än solens yta, tillägger Jörgen Blennow..
Det är den hastiga uppvärmningen och den därpå följande luftexpansionen som skapar åskknallen. En blixt som slår ner i ett träd kan få detta att mer eller mindre explodera eftersom fukten i trädet gör att det expanderar.
När blixten slår ner i marken och den stora blixtströmmen ska ledas bort följer strömmen minsta motståndets väg, dvs sånt som leder ström bäst, men den kan också ”hoppa”.
– Man ska därför inte söka skydd vid ett stort träd vid åskväder eftersom detta kan dra till sig blixten och sedan kan blixten ”hoppa över” till den person som står i närheten eller trädet ”explodera”, varnar han.
Ingen dusch när det åskar
Bor man i ett hus på landsbygden så ska man inte duscha under ett åskväder, eftersom ett blixtnedslag nära huset kan göra att delar av blixtströmmen följer vatten- och avloppsledningar in i huset (nästan varje år händer det att en duschande person får ström genom kroppen).
Man ska inte heller hålla i stängsel eller liknande stora metalliska strukturer, eftersom höga spänningar kan induceras i dessa vid ett blixtnedslag i närheten.
– När man försöker skydda mot direkta blixtnedslag med åskledare (eller med de jordade topplinor som t.ex skyddar alla våra 400 kV kraftledningar) som ska leda bort blixtströmmen handlar skyddsförmågan alltid om sannolikhet, eftersom åskan med sina blixtar är ett statistiskt fenomen, förklarar professor Blennow.
Flera urladdningar i en blixt
– Blixtströmmen skapar också med sin höga strömstyrka och korta varaktighet mycket stora (magnetiska) krafter genom det magnetfält som skapas, tillägger han.
Det ljusflimmer vi upplever när vi ser blixten slå ner är flera (ca 3 – 5 st) urladdningar som sker i samma joniserade urladdningskanal, dvs en blixt består av flera urladdningar/strömmar i samma nedslagspunkt men fenomenet är så snabbt att våra ögon inte kan särskilja dem utan vi ser det som ett flimmer.
En blixt som slår ner i sand smälter sanden vid nedslagspunkten och bildar sk fulguriter, det som i folktron kallades ”åskviggar”.
SMHI om juni 2024: Den 1 och 2 juni var de åskrikaste dygnen.
I SMHIs månadssammanställning för juni 2024 skrivs om åska, men inte specifikt om åska kring Stenungsund.
”Efter några varma inledande dagar kom stora delar av juni 2024 att domineras av lågtrycksbetonat, svalt och ostadigt väder.
Åska förekom åtminstone någonstans i Sverige under de flesta av månadens dygn. Den 1 och 2 juni var de åskrikaste dygnen med drygt 10 000 blixtregistreringar vardera, huvudsakligen i södra halvan av landet.
Det var varm och ganska fuktig luft som täckte Sverige under de första dagarna i juni. På månadens första dag uppmättes ett nytt säsongshögsta med 29,4° i Osby i Skåne. Den högstanoteringen stod sig sedan till månadens sista vecka.
Det bildades en hel del regn- och åskskurar i framför allt södra halvan av landet. Exempelvis kom rapporter om skyfall med hagel och översvämningar i Ystad söndagen den 2 juni.
Månaden var inledningsvis torr men kom sedan att domineras av lågtrycksbetonat väder som ökade vattenflödena på sina håll. Västra Götaland hade vattenflöden över det normala för juni månad”, framgår av sammanställningar på SMHI.se.
Uppsala universitet: Än idag är det mycket man inte vet
Sedan 1930 har det pågått forskning om åska och blixtar vid Uppsala universitet, bland annat om hur blixtar uppstår i åskmolnet. Än idag är det mycket man inte vet om väderfenomenet, uppger universitetet. Forskningen äger rum längs två huvudspår:
1) En forskningsinriktning är hur man skyddar sig mot åska.
2) Den andra forskningsinriktningen är åskans fysik. Vad är det som händer när det uppstår blixtar och vad är effekterna?
Tjocka moln som skapar blixtar
– Att blixtar uppstår beror på att åskmolnen behöver stark värme på marknivå, så att luften stiger upp högt och skapar tjocka moln. Dessa moln skapar i sin tur blixtar, berättar åskforskaren Vernon Cooray, professor emeritus i elektricitetslära, vid Institutionen för elektroteknik på Uppsala universitet.
– Ju tjockare molnet är, desto fler blixtar. För att skapa blixtar behövs det värme men det behövs också fukt i luften. Det är därför vi har åskväder när olika delar av Sverige börjar värmas upp och fler åskväder uppstår i södra Sverige än i norr, fortsätter professor Cooray vid universitetet.
Okänt hur blixten startar
– Vi vet fortfarande inte hur blixten startar inuti åskmolnet. I vårt högspänningslaboratorium kan vi använda en metallelektrod och tillsätta väldigt hög spänning i elektroden och skapa en mini-blixt. Men vi vet fortfarande inte hur den höga spänningen uppstår i molnet, förklarar Vernon Cooray i en intervju med Annica Hulth i Uppsala.
– Det finns två olika teorier. Den ena är att spänningen uppstår när vattendroppar kolliderar med iskristaller, en annan är att det är en effekt av kosmisk strålning, förklarar han.
Det är alltså väldigt ovanligt att träffas av blixten i Sverige, men varje år är det 5 – 6 personer som möter blixten på något sätt.
Trafikverkets analys: Blixtnedslaget var orsaken
– Det har inte funnits någon möjlighet för Trafikverket att kunna förutse blixtnedslaget och dess följder, uppger för Spanaren verksjurist Amanda Leiner.
Hon förklarar, att ansvarsfrågan spelar en roll för om ersättning ska utgå till skadelidande. Det är om skadan vållats genom vårdslöshet från Trafikverkets sida som ersättning kan utgå.