För drygt två år sedan slopade Framtidenkoncernen inkomstkraven för dem som söker bostad hos något av de fyra allmännyttiga bostadsbolagen i Göteborg. Ett beslut som vissa befarade skulle kunna få negativa effekter som fler obetalda hyror och uppsägningar. Men så ser det inte ut att ha blivit.

Göran Leander, chef för affärsutveckling och kommunikation hos stadens största allmännytta; Bostads AB Poseidon, ansvarade för den koncerngemensamma utvärdering som gjordes ett år efter att de nya reglerna införts.

– Då kunde vi inte se några tendenser till att antalet betalningsanmärkningar och obetalda hyror hade ökat och inte heller någon ökning av antalet vräkningar, säger han. Det fanns också farhågor för att det skulle kunna bli fler störningar eftersom vi inte längre tar referenser av de bostadssökande men det såg vi inte heller några tendenser till.

Ny utvärdering

I år ska ytterligare en utvärdering göras men den här gången har stafettpinnen landat hos förvaltningsutvecklingschefen  hos Familjebostäder Alan Schürer som är sammankallande i det uthyrningsråd som de fyra bolagen driver gemensamt,

– I den förra utvärderingen tittade man på effekterna i hela beståndet och där gick det inte att se några skillnader, säger han. Vad vi kommer att göra nu är att titta mer specifikt på dem som flyttat in sedan de nya reglerna infördes och se om det blivit några  större skillnader.

Beslutet att helt slopa inkomstkraven fattades av Framtidenkoncernens styrelse redan under sommaren 2016. Då hade förslaget behandlats av styrelserna för dotterbolagen, Bostadsbolaget, Familjebostäder, Gårdstensbostäder och Poseidon, som alla ställt sig positiva.

Lång diskussion

– Frågan hade diskuterats under flera år så det var ett välgrundat och inte särskilt svårt beslut att fatta, säger Lars Johansson, socialdemokrat och styrelseordförande för Framtiden. Det fanns farhågor om att vi kunde få fler hyresgäster som inte kunde betala sin hyra men den oron kändes inte särskilt befogad.

Men det framfördes dock vissa förbehåll. Så här skrev till exempel styrelsen för Gårdstensbostäder:

“Utifrån Gårdstens redan utsatta sociala situation trycker styrelsen på vikten av god uppföljning av vilka följdverkningar  förändringarna kan komma att få. Exempelvis borttagandet av inkomstkrav – kommer detta att resultera i fler avhysningar?”

De slopade inkomstkraven infördes alldeles efter årsskiftet 2017 och ersatte de gamla kraven på en inkomst som motsvarade tre gånger hyran. Krav som blivit hårt kritiserade från många håll eftersom de utestängde tiotusentals göteborgare från att ens kunna söka en bostad och än mindre få någon.

Vissa var chanslösa

Det var också krav som ibland fick rent absurda konsekvenser. Människor som av olika skäl sökte en billigare lägenhet än den de redan bodde i upptäckte att de var chanslösa i och med inkomstkraven. Detta trots att de bevisligen klarade att betala en högre hyra än vad de skulle behöva betala för den nya lägenheten.

Inte heller tog de strikta inkomstkraven någon hänsyn till att en bostadssökande kan ha andra tillgångar. Äldre människor med hus att sälja men med för låga pensioner för att matcha inkomstkraven är en sådan grupp. Trots att intäkterna från försäljningen skulle kunna räcka för att täcka hyran livet ut blev de istället fast i bostäder som inte längre tillgodosåg deras behov.

Samtidigt med inkomstkraven försvann också kravet på att kunna uppvisa referenser från tidigare hyresvärdar och även kraven på antal tillåtna betalningsanmärkningar sänktes. Det enda krav som finns numera är att du inte får ha dragit på dig fler än tre betalningsanmärkningar under de senaste två åren.

Fler kan få bostad

Hela syftet med förändringen var att ge fler göteborgare möjlighet att söka bostad. Att utestänga människor med lägre inkomster ansågs inte stämma överens med allmännyttans uppdrag – att erbjuda bostäder åt alla. Många menade också att det var rent förmynderi och att det inte var hyresvärdarnas sak att avgöra hur en hyresgäst disponerar sina inkomster.

– De här förändringarna innebär att var och en får ta ett eget och större ansvar, och jag tror också att man gör det, säger Göran Leander hos Poseidon. Jag har hela tiden sagt att jag tror de flesta tänker sig för och inte söker något som är dyrare än vad man klarar av.

– Med tanke på marknadssituationen och de långa bostadsköerna vill man inte äventyra sitt kontrakt och riskera att bli av med sin bostad. Dessutom blir ju den som fått ett kontrakt nollad på Boplats och blir av med sin kötid och då hamnar du på ruta noll igen.

Styrelseordförande Lars Johansson är inne på samma tankegångar.

– Det är svårt att få en bostad i dag eftersom vi har för få lägenheter och därför är människor angelägna om att inte riskera sina kontrakt. Människor betraktar bostaden som så viktig att de också prioriterar att betala hyran i tid för att inte få problem.

Den utvärdering som görs nu i vår beräknas vara klar om två till tre månader.

Föregående

SVT:s "värdegrund" är nonsens

Nästa

Rektor får själv betala "studieresa" till fredagsfinal i Idol