PARTILEDARDEBATTEN i Sveriges Television den 7 september har blivit omdebatterad på grund av ett mycket märkligt beteende från en av programledarna. Når Jimmie Åkesson höll ett anförande avbröts han av Annie Lööf när han sagt att invandrare inte var svenskar och därför inte fick några jobb.

Därefter förklarade han att vad han menade var orsaken till att de inte fick jobb då de inte talade svenska och inte hade svenska värderingar. Då gick programledaren in och tog avstånd från Jimmie Åkessons yttrande vilket naturligtvis väckte uppmärksamhet under en partiledardebatt – att en programledare går in i debatten och tar avstånd från en utsaga av en partiledare.

I efterhand har beslutet motiverats av chefer för Sveriges Television med ett tidigare beslut av Granskningsnämnden (programmet gick den 28 september 2016) där Sveriges Television fälldes för att inte ha tagit avstånd i programmet utan först dagen efter. Det gällde att Mattias Karlsson (också SD) yttrade att ”Alliansen släppte in tiotusentals potentiella sexualförbrytare och terrorister”.

DETTA YTTRANDE ansågs strida mot det demokratiska samhällets grundläggande värden och Granskningsnämnden skriver: ”Att programledaren inte med stöd av demokratibestämmelsen, under eller i direkt anslutning till debatten, tog avstånd från gruppledarens uttalande innebar en klar brist i förhållande till bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.”

Vidare skriver nämnden apropå opartiskheten att programledaren tar ställning mot en av debattörerna gör att ”Nämnden inte kan finna att det anmälaren har tagit upp medför att inslaget den 29 september 2016 strider mot kraven på opartiskhet och saklighet”.

Detta visar att det demokratiska samhällets grundläggande värden av Granskningsnämnden betraktas som ett överordnat värde jämfört med opartiskhet och saklighet. När professor Jörgen Westerståhl gjorde sina, av Sveriges Radio beställda undersökningar av objektiviteten i Sveriges Radio, betraktade han sakligheten som överordnat begrepp. För om inte det sagda var sant så skulle det inte sändas. Om det gällde utsagor av typen åsikter där sakligheten inte kunde fastställas så skulle åsikten bemötas och därmed motverkas av opartiskheten vilket ju innebär att demokratiparagrafen inte behövs.

INTRESSANT ÄR att demokratiparagrafen infördes 1948, och diskussionen var om kommunisterna skulle få vara med i debatterna. Då talade man om de västerländska demokratierna och beslutade att kommunisterna fick vara med men att de inte skulle få sista ordet (opartiskheten). Det här var kalla krigets dagar och gällde då en part. nu är det en annan tid och gäller en annan part och demokratiska värden är lite annorlunda idag jämfört 1948. Faran var tydligen Hilding Hagberg 1948 och Jimmie Åkesson 2018. Vem är faran härnäst?

En annan av cheferna på SVT ansåg att Åkessons yttrande var generaliserande och att det därför bröt mot demokratiparagrafen. Om detta skulle vara giltigt så skulle alla yttranden som till exempel ”det är män som våldtar”, ”det är ryssar som ligger bakom trollfabrikerna” med flera, strida mot demokratiparagrafen, vilket de hittills inte har gjort.

Jag anser att vi måste ändra villkoren för och sammansättningen av Granskningsnämnden. För det första är det ingen domstol med jurister, men den försöker likna en domstol med prejudikatresonemang, utan att ta hänsyn till att tiderna förändras. För det andra har man slutat med att granska Granskningsnämnden och televisionen som man gjorde på 1960- och 70-talen, en granskning som gjordes av oberoende forskare. Till och med Annie Lööf tog dagen efter avstånd från programledarens inhopp och menade att det var partiföreträdarna som debatterade och själva kunde sköta debatten. Detta innebär att saklighet och opartiskhet räcker utan att man behöver någon överordnad märkligt definierad ”värdegrund”.

Föregående

På olympiska höjder i Göteborg

Nästa

Fortsatt valdrama även i Göteborg