måndag, december 5 2022
Bevakar Göteborg - och lite till
Spanaren.se är en nättidning i Göteborg som ägs av den ideella föreningen Sällskapet Spanaren. Vi granskar makten men rapporterar även om annat. Redaktionen arbetar gratis.

Riksdagsvalet blev det jämnaste sedan Lotteririksdagen 1973-1976.

Kommunalvalet i Göteborg blev nästan lika jämnt, och det kommer att dröja innan medborgarna får besked om den framtida styrningen av stan.

Orsaken är förstås att det relativt nybildade partiet Demokraterna i sitt första möte med väljarna ritade om den politiska kartan i Göteborg.

Den preliminära rösträkningen visade att 59 000 väljare röstade på Demokraterna, vilket motsvarar 17,2 procent av rösterna och 14 mandat i kommunfullmäktige.

Eva Flyborg (L)  – vill ha något annat än Västlänken.

Det innebär att partiet skulle få in exakt halva sin kandidatlista i fullmäktige. Undra på att det var hög stämning på Demokraternas valvaka ute på Hisingen.

Tufft vallöfte av Demokraterna

Demokraterna gick till val på ett omfattande reformprogram för Göteborg, men som alla vet är löftet att stoppa bygget av den omdiskuterade Västlänken partiets viktigaste valfråga.

Partiledaren Martin Wannholt upprepade redan på valnatten att han står fast vid löftet.

Men hur ska han bära sig åt? Och i vad mån kan det påverka stans styre de kommande fyra åren?

Motståndet mot Västlänken i Göteborg är alltjämt kompakt vad man kan förstå. Många motståndare känner nog besvikelse över att Demokraterna och Vägvalet inte fick fler röster.

Samtidigt har åtskilliga motståndare valt att rösta med sitt gamla parti även om det står bakom Västlänken.

Hampus Magnusson (M) – diskuterar gärna allt med Martin Wannholt.

Vägvalet som en gång startade upproret mot trängselskatten och Västlänken klarade inte 2-procentsspärren och tappade sina platser i kommunfullmäktige.

Det innebär, att det i nya fullmäktige endast finns två partier som motsätter sig Västlänken: Demokraterna och Sverigedemokraterna. Om den preliminära mandatfördelningen står sig får de 14 plus 7 mandat. Det fattas således 20 mandat för att få till en majoritet.

Vilka ska/vill styra i stan?

Samtidigt handlar det om huruvida Göteborg de kommande fyra åren ska styras av en borgerlig koalition eller inte efter 24 års oavbrutet rödgrönt styre i stan. Min gissning är att allianspartierna är sugna på att ta över, även om det inte lät så dagen efter valet.

Tillsammans får Alliansen över 24 mandat om fördelningen håller i sig. 24 plus 21 mandat skulle ge en klar majoritet mot Västlänken – om de borgerliga partierna vill. Fast just nu tycks prestigen att få bygga Västlänken vara viktigare än att ta över styret.

Om man räknar bort Sverigedemokraternas 7 mandat förfogar allianspartierna över 38 fullmäktigeplatser.

Jonas Ransgård (M) – vem vill han regera med egentligen?

Inte heller det rödgröna blocket har majoritet utan får preliminärt 36 mandat.

Sverigedemokraterna blir som synes vågmästare. Inget av blocken kan alltså skaffa sig majoritet utan någon blocköverskridande manöver.

Kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) uppgav dagen efter valet att hon minsann är beredd att fortsätta styra stan – med endast 20 procent av rösterna bakom sig.

Förhandlingar inleds

Men valets stora förlorare Moderaterna och gruppledaren Jonas Ransgård är beredda att sträcka ut en hand mot Demokraterna. Jaha. Annars kanske man kunde tycka att det naturligaste vore att valets segrare Martin Wannholt sträcker ut en hand.

Det har han gjort också, senast på valnatten. Enda förutsättningen är att man är beredd att backa om Västlänken. Det är priset för att få med Demokraterna i en koalition.

Det är Martin Wannholt inte beredd att rucka på. ”Når vi inte framgång när det gäller Västlänken så sätter vi oss hellre i opposition i fyra år,” har han deklarerat.

Det skulle ju i och för sig vara uppfriskande med en period av politisk opposition i Göteborg men det är inte det Wannholt är ute efter.

Fastlåsta positioner

Hur sannolikt är det att de gamla allianspartierna backar när det gäller Västlänken? Inte särskilt troligt att döma av olika självsäkra uttalanden dagen efter valet.

Det verkar till exempel som om Jonas Ransgård hellre är sugen på att regera ihop med Socialdemokraterna än ett försöka bilda en borgerlig koalition.

Men det har börjat uppträda sprickor i allianspartiernas fasader.

Dagen före valet föreslog till exempel välkända liberalen Eva Flyborg att det nu blivit dags att diskutera en annan lösning än Västlänken. Och i Göteborg Direkt förklarade Moderaternas andreman och påläggskalv Hampus Magnusson att han är beredd att diskutera allt med Demokraterna.

Tragisk polarisering

Det som slutligen kan konstateras, är att Västlänken på grund av klantig och inkompetent hantering av de ansvariga politikerna har skapat en farlig för att inte säga tragisk polarisering i göteborgspolitiken, som det i värsta fall kommer att ta generationer att överbrygga.

Läs också: Vad blir det av röran i Göteborg?

Föregående

Förändra Granskningsnämnden

Nästa

Oviss framtid för Vägvalet efter förlusten

Om författaren

Tord Melander

Journalist, ledarskribent (vik), lärare på journalisthögskolan, copywriter, författare.

Se även