1938 avsatte Göteborgs stadsfullmäktige 200 000 kronor i två fonder till gagn för kommunanställda tjänstemän och arbetare. 

Avkastningen i den ena fonden skulle gå till pensioner till kommunala tjänstemäns efterlevande. Den andra skulle användas för att understödja kommunalarbetarnas semesterhemsverksamhet.

Ur den första fonden har inte en krona betalats ut på 79 år.

Med ränta på ränta har den vuxit till fem miljoner som nu ska användas.

Fonderna inrättades som minne av stadsfullmäktigeinstitutionens 75-årsjubileum. Ur semesterhemsfonden har pengar, senast 1990, gått till De kommunalanställdas numera nedlagda semesterhem i Budskär.

Redan 1959 konstaterade dåvarande drätselkammaren att syftet med att ge medel till efterlevandes pension hade upphört i och med att pensionsreglementet trätt i kraft 1952. Det är skälet till ingen utdelning någonsin gjorts ur jubileumsgåvan för tjänstemän.

Gåvan har därför skapat huvudbry för kommunen under många år.

För femton år sedan anlitade kommunen utomstående jurister för att undersöka om det gick att ändra beslutet så att avkastningen skulle kunna användas. Länsstyrelsen kom fram till att fonderna inte var fonder utan gåvor och revisionsfirman Ernst & Young ansåg att kommunen har full frihet att själv bestämma hur pengarna ska användas.

”Stadsledningskontoret delar revisionsfirmans bedömning att kommunen själv beslutar om gåvomedlens användning. Av respekt för den ursprungliga tanken med gåvorna, får det anses rimligt att gåvornas medel används för personalfrämjande åtgärder inom Göteborgs Stad”, skriver stadsledningskontoret i en skrivelse till kommunstyrelsen.

Och föreslår att stadens olika förvaltningar och de fackliga organisationerna ska få möjlighet att söka pengar för projekt eller utbildningar.

”Avsikten bör vara att gåvorna ska kunna avslutas inom något eller några år.”

Föregående

Så ljuger Aftonbladet

Nästa

Kerstin Alnebratt söker också jobbet som generaldirektör