måndag, januari 30 2023
Bevakar Göteborg - och lite till
Spanaren.se är en nättidning i Göteborg som ägs av den ideella föreningen Sällskapet Spanaren. Vi granskar makten men rapporterar även om annat. Redaktionen arbetar gratis.

Stressen på Migrationsverket hotar rättssäkerheten för de asylsökande, hävdar Elisabeth i Göteborg. Ständigt mer än 50 timmars arbetsvecka höll på att bryta ner henne. Jobbet gick ut över privatlivet. Så hon sade upp sig efter ett halvår. Elisabeth har nu ett annat arbete, där hon trivs mycket bra.

– Jag hade människors liv i mina händer, säger Elisabeth. Jag skickade folk tillbaka till länder som inte var säkra, som Somalia till exempel. Det kändes hemskt. Men med tiden riskerar man att bli hårdare som människa. Det är inte bra för hälsan.

Elisabeth heter egentligen något annat. Hon vill vara anonym, vilket Spanaren accepterar. Vi kan intyga att hon är seriös och trovärdig.

-Migrationsverket kan vara en väldigt attraktiv arbetsplats därför att man blir allmänbildad och får kunskap om många länder. Men hård stress och dålig utbildning gör det svårt att härda ut och göra ett bra jobb, förklarar Elisabeth.

Väldigt stressigt

Hon fick i uppgift att fatta beslut i fyra ärenden per vecka. Det gällde att göra en intervju på tre timmar med tolk, kontrollera handlingar och sedan skriva ett beslut. En handling på totalt ungefär 20 sidor. Varje ärende kunde ta 12-13 timmar, men det var olika beroende på fallet.

– Man ska motivera besluten noga, framför allt om det gäller avslag på ansökan. Det är väldigt stressigt, konstaterar Elisabeth.

– Men tre timmar för en intervju är alldeles för lite. Det är ju en persons livshistoria som ska fram. Utredningarna tog ofta fyra timmar, så jag fick be tolken stanna kvar. Det var mycket krångel runt omkring.

– Stressen gjorde att man blev nöjd med resultatet även om det inte var tillräckligt bra.

80 procent utvisning

Det är stor risk att göra fel på grund av stressen.

Elisabeth uppskattar att ungefär 80 procent av hennes beslut var utvisning.

– När man söker asyl måste man göra det sannolikt att man behöver det, förklarar hon.

Har du själv fattat fel beslut någon gång?

– Ja, erkänner Elisabeth. En gång tvekade jag verkligen. Jag talade med beslutsfattaren, men han var så van att utvisa människor, så han krävde inte att ärendet behövde utredas mer.

– En annan gång tänkte jag att den här personen talar sanning och måste få stanna. Annars blir han dödad. Jag försökte övertyga beslutsfattaren om detta, men han trodde inte på mig först. Efter mycket diskussion blev det ändå så att personen fick uppehållstillstånd.

Kvantitet före kvalitet

– Men jag betalade priset för att ha lagt ner så mycket tid på ärendet. Jag kallades till samtal med chefen och teamledaren om varför jag inte hunnit med fler ärenden. Kvantitet gick före kvalitet.

– Efter ett annat beslut hade jag en klump i magen, för jag visste inte till hundra procent om det var rätt.

Rättssäkerheten kan alltså vara i fara. Detta beror också på att många tolkar inte håller måttet.

– Det gick inte lita på en del av dem, konstaterar Elisabeth.

Hon ansträngde sig till det yttersta för att hinna med. Det fanns dagar då hon började klockan sju på morgonen och slutade först vid halv sju på kvällen.

Detta gällde också de flesta av kollegerna. Många arbetade ännu senare på kvällarna.

– De var unga, många av dem. Det verkar som att arbetsgivaren gick in för att anställa sådana.

Det fanns aldrig möjlighet att ta ut övertiden i ledighet. Målen skulle ju uppnås.

Cheferna går med piskan

Flera av handläggarna är 22-23 år. Det finns även unga beslutsfattare, men det är åtminstone i åldern 26-30.

– Jag tycker inte att en 23-åring är mogen att avgöra en annan människas liv. Man behöver livserfarenhet för det, säger Elisabeth.

Hon beskriver det som att cheferna går med piskan och att handläggarna är hästar som ska drivas på.

– Men det är inte Migrationsverkets fel, anser hon. Det är regeringen som ställer kraven.

Elisabeth sökte sig till Migrationsverket för att det var en populär arbetsplats. Konkurrensen var hård. Efter två intervjuer fick hon en visstidsanställning.

Utbildningen blev en besvikelse. Två halvdagars kurser och sen ut i utredningsrummet.

Nu har Elisabeth ett jobb där hon trivs mycket bra och där arbetet planeras väl. Och hennes privatliv fungerar igen.

Previous

Jättetävling på Ullevi - är det världens största?

Next

Göteborg tackar nej till kungabesök

About Author

Börje Andersson

Politiskt intresserad sportfåne och pensionerad journalist.

Check Also