Den som tillfälligt behöver hjälp av samhället för sin försörjning har rätt till en minsta inkomst på 2 980 kronor i månaden för personliga kostnader och därtill någon tusenlapp för gemensamma hushållskostnader om hen bor tillsammans med någon annan.

Det gäller inte asylsökande.

Jag lovade återkomma och berätta hur det gick med Jan. en av mina unga vänner som fick sin dagersättning nedsatt från 71 kronor per dag till 61 kronor då han flyttade från kommunens boende till en familj som upplät ett rum i sitt hem till honom.

Något som borde ha glatt Migrationsverket som därmed slapp betala för hans boende.

Men istället för att gratulera honom sänkte de hans dagersättning.

Som ombud för Jan överklagade jag beslutet. Först vägrade Migrationsverkets handläggare acceptera mitt överklagande som ett överklagande och påstod att Jan själv skulle överklaga. Jag stod på mig och krävde att överklagandet skulle diarieföras. Jag förmodar att jag därmed bidrog till utbildningen av Migrationsverkets tjänstemän.

Och bara några dagar senare kom beskedet: Jan får n u åter 71 kronor per dag.

Och så här stod i artikeln tidigare:

 

Det handlar om min vän Jan för vilken jag är, eller varit, god man.

Han är en av många ungdomar som kom till Sverige 2015 i hopp om ett bättre liv.

Då var han 16 år gammal. Nu har han väntat på besked om uppehållstillstånd i mer än två år och hunnit fylla 18 enligt papperen. Något besked har han ännu inte fått och Jan förväntar sig att han kommer att få samma besked som många av hans afghanska kompisar, alltså avslag.

Inför det som möjligen var hans 18-årsdag var Jan och jag på Migrationsverket för att informeras om vad som skulle hända då han nu skulle bli vuxen.

Han skulle inte längre kunna bo i kommunens boende för ensamkommande ungdomar utan flyttas till Migrationsverkets boende.

I Svappavaara.

Svappavaara ligger drygt 160 mil norrut från oss.

Jag har varit där. Det är inte Sibirien. Jag har i alla fall bara goda minnen av Svappavaara. Bland dem jag minns var en gammal man som var född och hade bott där i hela sitt liv. Han berättade om alla Svappavaaras fördelar – snö och jakt och fiske och lugnet på fjällen och vänliga och omtänksamma människor. Aldrig att han behövt längta någon annanstans.

Det enda, sa han, det enda som man aldrig vänjer sig vid är mörkret, vintermörkret.

Jag vet inte vad Migrationsverkets tjänsteman visste om Svappavaara – om själva boendet i tidigare kallställda hus visste hon ingenting alls – men hon var inte glad över att tvingas ge Jan beskedet om rummet som reserverats för honom.

Jan blev inte heller glad.

Han frågade om han kunde få tid på sig för att hitta eget boende innan de kastade ut honom från hvb-hemmet så att han kunde gå kvar i skolan terminen ut.

Migrationsverkets tjänsteman hade nog velat hjälpa till. Om hon bara hade kunnat.

Det kunde inte heller kommunens socialtjänst. Den som fyller 18 år kastas ut från kommunens boende. På dagen.

Men det finns änglar också i denna värld. I vart fall i Varberg.

En familj nära där Jan bodde fick höra om hans fall och upplät ett rum i sitt hem åt honom. Han har kunnat gå kvar i skolan och ha fortsatt kontakt med sina vänner.

Men Migrationsverkets regler är (kanske bara  för mig?) obegripliga.

Jag kan till nöds förstå att Migrationsverket inte bidrar med något till en eventuell hyra för den asylsökande som hittar eget boende även om det borde innebära att Migrationsverket spar en slant.

Det för mig obegripliga är att Migrationsverket sänkte hans ersättning då han lyckades hitta ett privat boende – från 71 kronor per dag till 61 kronor per dag. Alltså tio kronor mindre än om han flyttat till Svappavaara.

Jag skrev till Migrationsverket och frågade.

Så här:

“Hej igen!

Jan berättar för mig att Migrationsverket sänkt hans dagersättning från 71 till 61 kronor. Skälet skulle vara att han delar hushåll med annan.

Hur tänker ni då?

En familj har upplåtit ett rum till honom men därmed inte sagt sig vilja försörja honom med mat eller annat. Det är alltså inte annorlunda än om han bott på Migrationsverkets anläggning i Svappavaara så vitt jag förstår.

För övrigt är jag (nog) fortfarande hans gode man (överförmyndarnämnden Varberg/Falkenberg har en annan uppfattning än Migrationsverket, då det gäller ensamkommande barn som blir uppskrivna i ålder) varför jag borde ha underrättats av er om detta beslut.

Med vänlig hälsning…”

Svaret:

“Hej!

Den normala dagersättningen när man bor inneboende hos någon är 61 kr om dagen. Detta baserat på att man antas dela på kostnader som toalettpapper, diskmedel mm. Migrationsverket har inte skickat kopia på beslut om dagersättning till dig då Jan numera är 18 år och myndig. Är du fortfarande god man ber Migrationsverket dig i så fall inkomma med ett nytt förordnande.

Med vänlig hälsning…”

Och jag igen:

“Intressant.

Och jag menar verkligen inte att vara ironisk eller kritisk bara undrar: vad anser Migrationsverket att toalettapper kostar? Eller diskmedel? Och tillhandahålls inte det på Migrationsverket boenden? Och hur gör jag/Jan för att överklaga beslutet? …”