De flesta stater runt om i världen har mer eller mindre stolta nationaldagar som firas av olika skäl.

I Sverige kan det ha varit så, att vi slutligen fick vår nationaldag sedan etablerade invandrare i olika sammanhang uttryckt sin förvåning över att Sverige inte firade nationaldag!

Sverige firar dagen som alla vet… men vi tillhör faktiskt de allra sista nationerna att stadfästa en sådan dag.

En del stater i Östeuropa införde nationaldagar först på 1990-talet för att markera sin frigörelse från det krackelerande Sovjetunionen och Jugoslavien, som också var ett slags union stödd på bajonetter.

Röd dag först 2005

Fram till 1983 firade vi endast Svenska flaggans dag 6 juni, men röd blev nationaldagen inte förrän 2005 då annandag pingst togs bort som helgdag.

Det finns ett par anledningar till att just 6 juni blev först Svenska flaggans dag 1916 och senare nationaldag. Den första är att Gustav Vasa kröntes till Sveriges konung i Strängnäs 6 juni 1523 samtidigt som Kalmarunionen (tvångsäktenskapet med Danmark) upplöstes formellt.

Den andra anledningen är att Regeringsformen från 1809 undertecknades 6 juni av Karl XIII, en grundlag som fungerade fint tills det var dags att besluta om 1974 års Regeringsform.

Och hur firar vi nationaldagen? Utan större åthävor vågar man nog påstå. När vi firade Svenska flaggans dag var mycket koncentrerat till Skansen och Stockholms stadion där svenska flaggor utdelades ganska frikostigt till olika slags sällskap och föreningar.

Men hur firar våra närmaste grannar sina respektive nationaldagar?

Norge firar rejält

Till skillnad från Sverige tar Norge som bekant nationaldagen 17 maj på allra största allvar. Det firas med besked runt om i hela landet med parader, musik, tal och festande. Mest känt är nog det flaggviftande Barntåget genom Oslo, som arrangerats sedan omkring 1880.

Att det blev just 17 maj beror på att det var den dagen 1814 som den nyvalde kungen, Kristian VIII, undertecknade Grundloven sedan den antagits av Riksförsamlingen i Eidsvoll dagen före.

Glädjen över lagen blev emellertid kortvarig för samma år tvingades Norge efter ett kort ”krig” med Sverige i augusti ingå en personalunion med Sverige och revidera Grundloven, dock med mycket hög grad av autonomi.

Danmark saknar dag

Precis som Sverige tar Danmark ganska lätt på den dag som anses vara nationaldag utan att vara det i formell mening, för övrigt dagen före Sveriges, 5 juni alltså.

Den dagen 1849 undertecknades Danmarks första Grundlov, men danskarna håller fast vid och gillar uppenbarligen 5 juni, för just den dagen undertecknades 1953 års reviderade konstitution… och för säkerhets skull passar man även på att fira Fars dag då!

Dagen firas annars mest med att politiker reser runt i landet och håller tal kring aktuella spörsmål och i övrigt gör de väl det som roar dem mest: att dricka öl och att äta gott.

Mycket tragik i Finland

Finland med sin minst sagt blodiga och tidvis tragiska nutidshistoria skulle kunna välja mellan ett antal olika märkesdagar som nationaldag men fastnade för 6 december för att markera den 1917 proklamerade självständigheten från det dåvarande ryska tsardömet, som ju hade annat att tänka på vid den tiden.

Nationaldagen i Finland firar alltså 100-årsjubileum i år, vilket innebär att det firas lite extra i år. Vanligtvis arrangeras en ekumenisk fredsgudstjänst i Helsingfors, en militärparad, konserter, studentkårernas tåg till hjältegravarna från Andra världskriget medan försvaret passar på att befordra officerare.

Frihet från ryskt styre

Även de baltiska staterna har valt nationaldagar som anknyter till de år då de deklarerat självständighet från ryska ockupationer. Estland och Litauen frigjorde sig första gången från dåvarande Ryssland i februari 1918, då tsardömet var i upplösning medan Lettland valde 18 november för att markera frigörelsen från det sönderfallande Sovjetunionen 1991.

Föregående

Göteborgare slipper övervakning dygnet runt

Nästa

Var är Västlänkens Vänner?