1766 var ett bemärkelseår för öppenheten och yttrandefriheten.

Den lag som stiftades då har varit temat för årets bokmässa.

Vad kanske inte alla känner till är att samma år föddes Götheborgske Spionen som också kan fira 250-årsjubileum även om vägen dit har var ganska krokig.

Två Spionenredaktörer i samspråk på Bokmässan. Lars-Åke Engblom till vänster som berättade om Götheborgs Spionens allra första år och som basade för tidningen för 50 år sedan. Han efterträddes av Kjell Fredriksson till höger.
Två Spionenredaktörer i samspråk på Bokmässan. Lars-Åke Engblom till vänster
som berättade om Götheborgs Spionens allra första år och som basade för tidningen för
50 år sedan. Han efterträddes av Kjell Fredriksson till höger.

Götheborgske Spionen fick berättigad uppmärksamhet under mässdagarna genom medieforskaren Lars-Åke Engblom som under 20 fängslande minuter berättade om Spionens första år.

Den var bara en av ett 100-tal publikationer som startades när det plötsligt var möjligt ge ut tidningar utan att staten lade sig i.

Många läste

Spionen kom ut varje lördag och innehållet var en tidstypisk blandning av dagsaktuella händelser, kåserier, dikter och insändare.

Upplagan vet man inget om längre men säkert är att varje exemplar lästes av väldigt många.

Tidningens historia blev kort. 1773 kom det sista numret. Det var en följd av Gustaf III:s statskupp året innan. Den innebar bland annat att kungen tog makten över det tryckta ordet med allt vad det innebar av förhandsgranskning och censur.

Götheborgske Spionen kunde ha fallit i total glömska och om inte bland andra historikern Erik Lönnroth fått för sig att Göteborgs Högskolas Studentkår behövde en medlemstidning. 1936 återuppstod sålunda Götheborgske Spionen och har överlevt till dessa yttersta dagar.

Fri granskare

Tidningsdöden har nafsat även Spionen i hasorna och i våras var framtiden högst oviss. Alldeles nyligen beslöt universitetets rektor att skapa en pott ur vilken pengar kan sökas bland andra Spionen och studentradion. Därmed undanröjs hotet från ett tidigare förslag som ställde journalistik mot kårernas verksamhet.

Spionen kan fortsätta som fri och oberoende granskare av universitet.

Utgivningen är ändå anpassad till de bistra medietider som råder.

Som papperstidning kommer Spionen bara två gånger den här terminen medan den dagliga verksamheten bedrivs på hemsidan.

Och, ja, Spionen är namnet som gäller. Det var rätt länge sedan som ”Götheborgske”hakades av.

 

Föregående

Vad har gamle justitieministern på sig?

Nästa

Stampen-ackordet: Stor bitterhet bland drabbade GP-anställda