Gentzel, ett göteborgskt bekant klingande efternamn. Men egentligen startade allt i Jönköping där Ludvig ”Ludde” Gentzel föddes och växte upp. Men när han, efter mellanspel i Stockholm, fick chansen hos Axel Engdahl blev han göteborgare för gott. Det blev starten på en släkthistoria kantad av framgång och ständig plats i rampljuset. Trots att senare generationer Gentzel aldrig haft ambitionen att stå i centrum för allas uppmärksamhet.
Spanarens medarbetare Jan Jingryd berättar här historien om familjen Gentzel. Från 1800-talet i Småland till nutid i Göteborgsområdet.
– Jag har aldrig haft ambitionen att stå i strålkastarljuset. Hellre är jag den som skriver det fantastiska talet än den som framför det inför publik och media och därmed kanske får uppmärksamhet och offentlig uppskattning för det. Egentligen var min pappa likadan.
Det säger Peter Gentzel, tidigare handbollsmålvakt på världsnivå och ofta i fokus i radio, TV och på tidningarnas sportsidor under svensk handbolls mest glansfulla period hittills.
Pappa, som alltså inte heller sökte offentlig uppmärksamhet, var Bosse Gentzel – rikskänd radio- och TV-profil, chef för SVT-sporten och sedan klubbdirektör IFK Göteborg.
Inga lågprofilkarriärer precis, för far och son som inte var så intresserade av offentlig uppmärksamhet. Och tittar man på grabbarna i den del av släkten Gentzel som bodde och fortfarande bor i Göteborg, så hittar man dem i rampljuset oavsett om de sökt sig dit eller inte.
Vi tar det från början.
Ludde Gentzel
Ludvig Gentzel föddes 1885 i Jönköping.
19 år gammal lämnade han hemstaden för en anställning som frisör i Stockholm.
Han hade spelat lite amatörteater hemma i Jönköping och han hade en utmärkt sångröst, men frisöryrket kändes tryggare.
Vid sidan av jobbet i frisersalongen studerade han dock musik hos sin äldre bror Carl, som var musikdirektör i huvudstaden. Ludvig ville inte riktigt släppa musiken.
Som 20-åring fick han anställning hos Axel Lindblads opera- och operettsällskap och det var början på vad som skulle bli en lysande skådespelarkarriär.
Axel Engdahl och Folkteatern gjorde Ludde till göteborgare
1909 fick han chansen hos Axel Engdahl på Folkteatern i Göteborg och Ludvig förblev sedan dess göteborgare.
Några kortare mellanspel hos Gösta Ekman och Södra Teatern i Stockholm, men han återvänder snart till västkusten och gör två år på Lorensbergsteatern och sedan Göteborgs Stadsteater där han bland annat gör en framträdande roll i Ingmar Bergmans uppsättning av Macbeth.
Seriefigur och allas optimist
Ludvig Gentzel var vid det här laget Ludde med svenska folket och han tillhörde landets skådespelarelit. Han gjorde 38 biofilmer – allt från fars till tungt drama.
Alla kände till honom som den ursvenska seriefiguren Kronblom från två biofilmer och hans popularitet maxade i radiosuccén ”Optimisten och pessimisten”, där Ludde spelade den förstnämnde. Ett nytt avsnitt av den sändes en gång i veckan i slutet av 30-talet och under 40-talet. Då stod Sverige stilla.
Ett glatt och välbekant ansikte i gatubilden
Ludde Gentzel blev ett välbekant inslag i den göteborgska gatubilden. Han och hustrun Karin bodde längst ner på Gibraltargatan – väldigt nära ner till Avenyn, vilket passade Ludde, som gärna promenerade bland folk i centrala stan. I sin stora hatt syntes han på långt håll och han älskade att slå sig i slang med människor han mötte – kända som okända.
Ferdinands kassörskor var favoriter
Några av favoriterna var kassörskorna på varuhuset Ferdinand Lundqvist (nuvarande NK), som han gärna tittade in till för att utbyta åsikter om livet i allmänhet eller vad det nu kunde vara.
Luddes fru Karin var en kärleksfull, men bestämd kvinna. Hon höll ordning och reda på hemmet och på Ludde, som på intet sätt var någon slarver, men en ganska sorglös person. De träffades på teatern (oklart vilken) där hon ingick i baletten.
Ludde Gentzel gick ut tiden 1963.
Kaj Gentzel
Karin och Ludde fick två söner Bo och Kaj. Bo dog ung, medan Kaj skapade sig ett ganska högprofilerat liv. Han gifte sig med Inger och de fick tre barn Bo, Ann-Louise och Lena. Som verkställande direktör för Bil & Truck umgicks han hemtamt i Göteborgs övre sociala skikt. Han var dynamisk och utåtriktad och hade inte något emot uppmärksamhet. Tvärtom, så trivdes han i rampljuset.
Fotboll, friidrott, skidor och företagsledning
Kaj ägnade också en hel del tid åt idrott. Han spelade fotboll i Örgryte IS, han åkte Vasaloppet och han sprang Lidingöloppet bland mycket annat.
Sin 50-årsdag firade han med att hyra hela restaurang Trägår’n och bjuda in stora delar av den göteborgska societeten.
Bo Gentzel
Bosse Gentzel var en skicklig organisatör och ledare vilket visade sig tidigt. Under gymnasietiden basade han över Hvitfeldtska Högre Allmänna Läroverks framgångsrika skolhandbollslag och han startade tillsammans med kompisen Kjell Winsnes Handbollspojkarna (HP). De knöt till sig de flesta av stans bästa junior- och ungdomsspelare och klättrade snabbt i handbollens seriesystem.
HP gick så småningom ihop med IF Warta och blev HP Warta.
Tog över Radiosporten efter Hyland
På 60-talet träffade Bosse sin blivande hustru Birgitta. Tillsammans fick de två barn – Peter och Malin. Han jobbade då på det som då hette Idrottsnämnden och frilansade dessutom lite som sportskribent för Göteborgs-Posten. Genom Lars-Gunnar Björklunds försorg kom han till Radiosporten och gjorde regionala krönikor.
Han värvades över till jobbet som redaktionssekreterare på Sveriges Radios sportredaktion och avancerade efter en tid till chef för Radiosporten efter Lennart Hyland.
Återvände från kläder och skor och väckte SVT-sporten
Efter några år bland sportkläder och skor hos Jofa och Adidas, återvände Bosse till etermedia. Flera redaktioner ville åt hans skicklighet som organisatör och förhandlare. Han prövade både TV3 och TV4 innan han så småningom blev chef för SVT-sporten, vilket både SVT och tittarna var glada åt. Under Bosse fick den något stagnerade SVT-sporten nytt liv.
Urgaisaren blev Blåvit direktör
När IFK Göteborg 1999 behövde en ny klubbdirektör lyckades man värva Bosse till det jobbet, något som förorsakade ett och annat höjt ögonbryn.
Bosse var nämligen urgaisare.
2012 lämnade Bo Gentzel jordelivet.
Peter Gentzel
– Det var rena tillfälligheten att jag hamnade i handbollens rampljus eftersom jag slutade med handboll när jag var 17 år. Jag var visserligen registrerad hos IK Heim, men hade inte spelat på ett år när klubben ringde och bad mig hjälpa till. Man skulle spela kval till division 1 och båda deras målvakter var skadade. Jag hoppade in. Tillfälligt, var det tänkt, men så blev det inte. Vi vann kvalet och jag var tillbaka i handbollen.
Från Heim till RIK och guldkantad proffskarriär
Karriären tog nu fart på allvar. Peter flyttade över till Sveriges då dominerande klubb Redbergslids IK. Det blev sex SM-guld med RIK, innan han 1999 blev proffs i Spanien och sedan Tyskland. Proffskarriären avslutades på högsta tänkbara nivå med Champions League-guld och ligaguld med Europas bästa klubb THW Kiel.
Därmed var också Peters karriär som handbollsspelare till ända. Då hade han gjort 224 landskamper, med ett VM-guld, tre EM-guld och silver i två VM och ett OS.
Ett imponerande facit över en innehållsrik idrottskarriär.
”Skönare i handbollshallen än på fotbollsplanen”
– Men det var som sagt en slump att det blev handboll. Pappa hade inte så mycket med det att göra. Mina föräldrar skilde sig när jag var liten, men när mamma några år senare träffade sin nuvarande man Dag och han blev ungdomstränare i IK Heim, så föll det sig rätt naturligt att det blev handboll för min del. Fast egentligen var jag bättre i fotboll. Jag var lite för liten för handboll innan jag kom upp i tonåren. Jag växte till mig ganska sent. Men det var varmare och skönare i handbollshallen än på frusna eller blöta och skitiga fotbollsplaner större delen av året.
Tredje generationen Gentzel i elithandbollen
Tredje generationen elithandboll för ”klanen” Gentzel hittar vi i Alingsås och i Linköping. Peter och hustrun Anna-Lena har tre barn.
Marcus och Oscar, som båda går i pappas fotspår och Emelie – också hon mycket duktig idrottare. Hon har dock inte, som sina bröder, valt att satsa på handboll
Ingen av de yngre vaktar målet
Oscar flyttade inför förra säsongen från moderklubben HK Aranäs till Alingsås HK, som ständigt tillhör toppskiktet i eliten.
Marcus dras med en efterhängsen axelskada och tvingats till operationer, men är på väg tillbaka till eliten i Linköpingsklubben RP.
Ingen av sönerna valde dock som pappa att bli målvakt.
Aldrig ångrat att han blivit handbollen trogen
Peter har aldrig ångrat att han valde handbollen, trots att möjligheten att tjäna stora pengar hade varit mycket större i fotbollen:
– Nej man vet ju aldrig hur det hade gått och jag är mycket nöjd med den väg som livet tagit.
En förväntad insats av landslaget
Idag är han verkställande direktör för Svensk Elithandboll och han summerar den svenska insatsen i det nyss avslutade handbolls-VM på hemmaplan:
– Landslaget gjorde väl ungefär vad vi kunde förvänta oss. Det hade kanske blivit en medalj om Jim (Gottfridsson) inte hade blivit skadad, men det vet vi inte. Fransmännen var bra och de tog ändå inte guldet.
Alldeles oavsett det så har det gått bra för grabbarna Gentzel och fortsättning följer.
