Remissinstanserna är överlag positiva till planerna på linbanor i Göteborg som ett komplement till spårvagnar, bussar och färjor.

Nu jobbar politiker och tjänstemän  på för att den första linbanan ska stå klar senast till sommaren 2021.

Bara en tvivlande röst har hörts bland påhejarna. Det är Ale kommun som anser att det finns viktigare aspekter på linbanan än att den ska stå klar till Göteborgs 400-årsmjubileum.

“Att låta tidspress påverka beslut ses som en riskfaktor i detta projekt”, skriver Ale kommun.

Det kommunen pekar på är att möjligheten att integrera en planerad linbanestation  med den nya Västlänksstationen i Haga.

Ett alternativ som utredarna på Trafikkontoret övergett på grund av att stationen i Haga inte kommer att stå klar till 2021. Istället planerar man att bygga linbanestationen på Järntorget.

Stort projekt, kort tid

I juni beslöt Trafikkontoret att inrikta arbetet med linbanorna på att få en stomlinbana,  från Järntorget till Wieselgrensplatsen, färdig senast till sommaren 2021. Det vill säga om fem år. Vilket är en kort tid för ett stort projekt som kräver utredningar, byggnadsplaner, en rad tillstånd, tid för eventuella överklaganden och upphandlingar innan spaden kan sättas i jorden.

Men stadens makthavare är ivriga att skynda på bygget eftersom det ger prestige: Göteborg skulle få “det första nya kollektivtrafikslaget i Sverige sedan införandet av tunnelbanan i Stockholm på 1930-talet”, enligt Trafikkontoret som uppger att projektet redan rönt internationell uppmärksamhet.

Den första tre kilometer långa linbanan beräknas kosta omkring en miljard, ha en kapacitet på 2 000 – 3 000 resenärer per timme i vardera riktningen. Det motsvarar enligt Trafikkontoret en spårvagnslinje med 32 meter långa vagnar i sexminuterstrafik.

“Linbanans positiva tillskott ligger främst i att det på ett ytterst miljöeffektivt sätt ger oss kostnadseffektiva lösningar när vi behöver skapa god tillgänglighet över fysiska barriärer, såsom Göta Älv, havsvikar, berg, naturområden, järnvägar och motorvägar. För gående och cyklister blir dessutom linbaneresan – likt älvskyttelresan – en kort värmepaus, vilket kan medföra att fler väljer att gå eller cykla längre sträckor än annars i vardagen.”

“Säkrare än spårvagn”

Trafikkontoret har också pekat på några risker som  måste utredas: Hur ska linbanan dras över leder med farligt gods (Göta Älv, Hamnbanan, Lundbyleden), undvika att störa Stenafärjor vid kaj med mera.

Samtidigt sägs att linbanor är “tre gånger säkrare än att åka spårvagn, buss eller tåg” och “50 gånger säkrare än att åka bil”.

Trafikkontoret noterar också att  linbanan “kan komma att medföra ökad insyn i bostäder som idag är belägna högt upp i hus och som därmed har mycket begränsad insyn”. Något som redan gett upphov till protester från boende.

Ytterligare ett par remissinstanser vill veta mer. Till exempel försvarsmakten som kryptiskt påpekar att “tornen och de pyloner som föreslås etableras och utgå ifrån Järntorget kan medföra risk för påtaglig skada på totalförsvarets militära del med avseende av områden som omfattas av sekretess” men att risken för invändningar från Försvarsmakten minskar om “tornhöjden överstiger 80 meter”.