På Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, har en djupdykning gjorts i uppdrag, bemanning och organisation och möjliga besparingar på över en halv miljard kronor har hittats.
Uppdraget gavs till sjukhusdirektören på styrelsemötet 22 juni. Detta så kallade tjänstemannaförslag antogs på styrelsens extra sammanträde, som på fredagen ägde rum i styrelserummet på Sahlgrenska i Göteborg.
Det betyder att sjukhuset nu har kostnadssänkningar i sikte på sammanlagt över 1,1 miljarder kronor med de åtgärder inräknade som beslutades på styrelsemötet den 17 maj.
Går allt i lås kommer sjukhuset med råge att överträffa det ålagda besparingsbetinget på ca 600 miljoner kronor och kan om cirka två år pusta ut med en ekonomi i balans.
Allt ligger inte inom sjukhusets ansvarsområde att besluta, en del läggs på Regionstyrelsens bord och man kan tänka att en och annan förhandling kommer att krävas för att SU ska få som sjukhuset vill.
Fler uppgifter flyttas till andra vårdenheter
Uppgifter föreslås också hamna hos länssjukhusen i Västra Götaland (NU-sjukvården, sjukhusen i väster, Skaraborgs sjukhus och Södra Älvsborgs sjukhus), hos primärvården, både Regionens egna Närhälsan samt privata vårdgivare, kommunerna får tänka sig att flytta fram sina positioner för att ta hand om fler färdigbehandlade patienter och även 1177/telefoni får sin beskärda del av de uppgifter sjukhuset anser sig inte längre kunna ansvara för.
Samverkan ska ge bättre vård trots besparingar
Styrelsebeslutet på fredagen ruskar nog om en hel del i Västra Götalandsregionen och kontakter med länets 49 kommuner.
Så här kommenterar styrelsens ordförande, Cecilia Dalman-Eek, styrelsens beslut på fredagen:
– Vi måste sänka kostnaderna, men kan inte sluta med nödvändig vård. Vi stänger aldrig dörren för patienterna, men ska samverka med andra aktörer för att erbjuda bättre vård – tillsammans med exempelvis primärvården.
Förändringar som ger fokus på specialistvård
– Nu fattar vi nödvändiga beslut om strukturella förändringar för att ge oss möjlighet att fokusera på uppdraget som specialistsjukhus, fortsätter Cecilia Dalman Eek.
– Sahlgrenska Universitetssjukhuset bedriver högspecialiserad vård som bygger på forskning i nära samarbete med akademi och näringsliv. Det är av stor betydelse att detta särskilda uppdrag fullgörs och utvecklas på bästa sätt, understryker styrelsen.
Det betyder att sjukhuset alltmer kommer att renodla uppdragen inom den högspecialiserade vården, samtidigt som SU också har uppdraget att verka som länssjukhus. En konsekvens av detta blir att mer och mer förs över till primärvården och länssjukhusen.
Plan för genomförande ska vara klar i oktober
I ett tilläggsyrkande fick sjukhusdirektören i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för de åtgärder styrelsen beslutat om. Genomförandeplanen ska redovisas vid styrelsemötet den 27 oktober.
Det blir alltså nytillträdde sjukhusdirektören Boubou Hallbergs uppgift att genomföra.
Augustibeslut om besparingar på 500 miljoner
Det nya åtgärdsprogrammet från dagens styrelsemöte den 18 augusti 2023:
Besparingen drygt 500 miljoner kr.
Åtgärdsprogrammet, som utarbetas av tjänstemän på sjukhuset under ledning av biträdande sjukhusdirektör Lars Rydhede, innehåller sju punkter, fyra för SU att genomföra och tre för beslut hos Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen:
1. Förändrade patientströmmar till akutmottagningar
Akutmottagningarna på SU får ta emot 40 procent patienter, som skulle kunna behandlas av primärvården. Sjukhuset kommer att ta upp frågan med Närhälsan, privata vårdgivare, Regionhälsan (som ansvarar för 1177/telefoni) samt länssjukhusen i Västra Götalandsregionen så att patienter kommer till rätt vårdnivå. Det skulle avlasta SU:s akutmottagningar med cirka 70 000 besök om året.
Minskade kostnader för Sahlgrenska Universitetssjukhuset: cirka 400 miljoner kronor per år.
2. Återföring av remisser/patienter som tillhör primärvården
Minskade kostnader: cirka 40 miljoner kronor per år.
3. Mer ändamålsenligt upplägg än nuvarande för 1177/telefoni och jourcentraler
Minskade kostnader, fullt genomfört våren 2024, cirka 10 miljoner kronor per år.
4. Omförhandling av det så kallade SAMSA-avtalet om samverkan med kommunerna vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Avtalet gäller för utskrivningsklara patienter som ligger kvar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset längre än vad som behövs i stället för att tidigare än i dag få komma hem och tas om hand hos sin kommun.
Minskade kostnader/ökade intäkter för SU på 30 miljoner kronor om året.
5. Samordning av stödfunktioner inom sjukhuset, bland annat inom ekonomi, HR (personalfrågor) och kvalitet
Förslag på en mer slimmad administrativ organisation tas fram i höst för att genomföras 2024.
Minskade kostnader cirka 8 miljoner kr.
6. Bemanningsprinciper slutenvård
Bemanningen ses över.
Minskade kostnader cirka 30 miljoner kr.
7. Resurssättning mottagningar
Bemanningen på sjukhusets mottagningar bedöms kunna minskas och arbetet med den genomgången slutförs under 2024.
Kostnaderna minskas med 20 miljoner kr.
Summa: 538 miljoner kr.
Majbeslut om 600 miljoner
Det första åtgärdsprogrammet från styrelsemötet den 17 maj 2023: Besparingen cirka 600 miljoner kr.
Styrelsen beslutade vid styrelsemötet den 17 maj 2023 om en handlingsplan för att reducera kostnaderna med 600 miljoner kronor på två år.
”Medarbetare närmast patienterna ska värnas”
– Situationen är allvarlig och Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomför kraftfulla åtgärder för att sänka kostnaderna, sade då styrelsens ordförande på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Cecilia Dalman-Eek.
Styrelsen är tydlig med att medarbetarna närmast patienterna ska värnas i de svåra prioriteringar som måste göras. Vilka åtgärder överlät Cecilia Dalman-Eek till sjukhusdirektören att besluta.
Nollresultat ska nås vid slutet av 2024
Styrelsen hade på 17 majmötet att ta ställning till ett fyrapunkters program, som ska leda till att sjukhuset i och med utgången av 2024 når ett nollresultat.
Viktiga åtgärder var sänkning av personalkostnader, begränsning av bemanningsföretag, anställningsstopp för vissa yrkeskategorier, överföring av medarbetare med vårdkompetens från staber till vården, översyn av icke-vårdnära administrativa rutiner, översyn av inköpsrutiner, antal utbudspunkter, minskning av administration med mera.
Beroende av bemanningsföretag ska arbetas bort
På styrelsens sammanträde den 22 juni uppdrogs dåvarande sjukhusdirektören Ann-Marie Wennberg Larkö av styrelsens ordförande Cecilia Dalman-Eek att påbörja arbetet med att göra sjukhuset oberoende av bemanningsföretag.
– Bemanningspersonal kan vara bra i undantagsfall men ett beroende signalerar problem. Endast en stabil och varaktig bemanning ger förutsättningar för en god arbetsmiljö och ett långsiktigt vårdutvecklingsarbete, konstaterade Cecilia Dahlman Eek.
Har klarat att bli av med beroende tidigare
– SU har tidigare klarat av att vända beroendet av och anställa personal från hyrföretag, sade hon uppmuntrande i uppdraget till sjukhusdirektören.
Det var på junimötet som beslutet fattades att ge sjukhusdirektören i uppdrag, att utifrån regionens omställningsstrategi från 2022, ”identifiera vilka tjänster/aktiviteter sjukhuset ska upphöra att tillhandahålla och i stället lämna över till vårdgivare som redan har uppdraget”.
Det är detta uppdrag som styrelsen på fredagen fattade beslut om.
Prognos pekar på 900 miljoner minus under 2023
En konsekvens av det utsatta läget är att presidiet i sjukhusets styrelse tidigare begärt att få tiden fram till utgången av 2024 för att uppnå nollresultat. Politikerna i presidiet är Cecilia Dalman Eek (S), Jan Ripa (S), Inger Billman-Stark (V) och Yngve Johansson (MP).
Sjukhusets ekonomiska prognos för år 2023 uppgår nu till minus 900 miljoner kronor.
17 000 medarbetare utspridda på flera enheter
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har mer än 17 000 medarbetare på Sahlgrenska sjukhuset, Mölndals sjukhus, Östra sjukhuset med Drottning Silvias barnsjukhus, Högsbo sjukhus och Rågården. Dessutom finns Sahlgrenska Universitetssjukhuset på flera öppenvårdsmottagningar runtom i Göteborg.
