I ADVENT råkade jag slå på TV:n och fick då lyssna på en typ av luciafirande. I detta firande sjöng man en psalm av Zakarias Topelius nummer 480 (skriven 1880) där en av raderna lyder ”Hur härligt vittna land och sjö. Ännu i frost och vintersnö, O Gud, om dina under. Förvissnad, öde, mörk och kall. Är jorden dock din fotapall Som i sin blomstrings stunder”.

Men i det framträdandet av en kör hade man bytt ut begreppet ”Gud” mot begreppet ”ljus”. Att på detta sätt ändra i ett klassiskt verk är naturligtvis inte tillåtet, och vi har en lag som gäller upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk där det står om upphovsmannen är död. Lag (1960:729) §51:

”Om litterärt eller konstnärligt verk återgives offentligt på ett sätt som kränker den andliga odlingens intressen, äger domstol på talan av myndighet som regeringen bestämmer vid vite meddela förbud mot återgivandet. Vad nu är sagt skall ej gälla återgivande som sker under upphovsmannens livstid.”

MYNDIGHETERNA i fråga är Svenska Akademien, Musikaliska akademien och Akademien för de fria konsterna. Frågan är väl bara om de har tid med den andliga odlingen främst med tanke på Svenska Akademien och dess görande och låtande under de senaste åren.

Själv anser jag att om man tycker att gamla psalmer är för religiösa så att man måste ändra på ovanstående sätt så kan man väl skriva egna psalmer som passar det moderna samhället, eller vad som gäller, bättre. Man behöver inte ”snylta” på välskrivna äldre författares verk som enligt mig ingår i den allmänna odlingens intresse.

Föregående

Industrihistoria på Mediavägen - sista tidningen tryckt i Landvetter

Nästa

God granjul önskar Spanaren