Sveriges befolkning uppgår idag till drygt tio miljoner människor, eller individer som myndigheterna älskar att kalla oss.
Skulle landet drabbas av ofärdsår (krig) finns det 65 000 skyddsrum med cirka sju miljoner platser att krypa in i – efter viss uppgradering.
Enkel huvudräkning visar att det alltså finns skyddsrumsplatser för 70 procent av befolkningen, av vilka samtliga bor i tätort kan man förmoda.
Skyddsrum endast för tre procent av göteborgarna
I Göteborg bor idag minst 580 000 personer (579 281 vid senaste mätningen 2019). Men dessa medborgare har endast 18 000 platser i 135 skyddsrum att tillgå om det skulle bli ett riktigt allvarligt läge.
Det motsvarar endast drygt tre procent av befolkningen.
Uppgiften lämnas av Ulrika Marcelind, chef för Ärendeprocess, säkerhetsskyddschef vid Göteborgs Stads enhet Ärendeprocess/ Avdelningen för verksamhetsstyrning, som svar på Spanarens fråga om det behöver byggas fler skyddsrum i stan nu när tiderna har blivit oroligare efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato.
Nej, ingenting sådant har beslutats exempelvis när det gäller byggande av flerfamiljshus. Samtidigt påpekar Ulrika Marcelind att det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som bestämmer hur många skyddsrum det skall/bör finns i kommunerna.
Upp till 5 000 nya skyddsrum per år behövs
Sverige behöver bygga 2 500 – 5 000 nya skyddsrum per år. Det behövs också tas fram planer över hur utrymning av städer skall/kan gå till i händelse av krig.
Det är det viktigaste som föreslogs i den 680 sidor tjocka utredning som presenterades tidigare i år av Britt Bohlin på uppdrag av MSB.
Utredaren har tittat särskilt på tre områden: civilförsvarsplikt, utrymning av städer och inkvartering samt skyddsrum.
Allmänheten strategiskt mål i krig
Enligt Britt Bohlin behövs det många och omfattande förändringar på alla områden.
Hon påpekar särskilt, för att understryka allvaret, att även civilbefolkningen nu har blivit ett strategiskt mål i krig, något vi får dagliga rapporter om från Ukraina.
– Sverige har många skyddsrum men vi behöver absolut bygga fler, manade Britt Bohlin vid en pressträff då utredningen överlämnades till regeringen.
I princip har inga nya skyddsrum byggts sedan 2002. Standarden är mycket varierande.
Utredningens förslag kostar 3,8 miljarder
Utredningen beräknar kostnaden för alla åtgärder till 3,8 miljarder under en femårsperiod.
Hennes förslag övervägs för närvarande av främst Carl-Oskar Bohlin (M), Sveriges förste minister för civilt försvar. Bland annat skall han ta ställning till om en del av Trafikverkets tunnlar kan användas som skyddsrum vid behov.
Att allmänhetens intresse för skyddsfrågor har ökat kolossalt efter Rysslands invasion av Ukraina bekräftas av Elin Boman som arbetar vid MSB:s presstjänst.
– I april kunde vi notera att vi sedan krigets start hade haft 3,7 miljoner besök på vår hemsida, främst för att söka information om skyddsrum. Som en jämförelse kan nämnas att vi motsvarande period i fjol hade cirka 30 000 besök.
Kraftigt varierande standard på skyddsrummen
Elin Boman nämner också att standarden kan variera mycket, exempelvis när det gäller toaletter. Bestämmelserna för skyddsrum stipulerar att de skall kunna vara klara att tas i bruk inom 48 timmar.
MSB har ett antal kontrakterade inspektörer som har till uppgift att övervaka främst hur fastighetsägare sköter sitt åtagande.
– MSB lämnade in sina förslag och önskemål till den förra regeringen. Därför skall det bli mycket intressant att läsa vad det står i det nya regleringsbrevet som vi får nån gång i januari, säger Elin Boman.
Tidigare artiklar
Vet du var ditt skyddsrum finns?
