Fritidsbåten Emma

Fritidsbåtar har nästan uteslutande kvinnliga namn.

Fartygs namn har något att berätta, om ägarens vision, uppdrag eller förhoppningar. På fartygen i Fjärran Östern dominerar manliga namn, medan västerländska ägarkretsar ofta väljer kvinnonamn. På fritidsbåtar är de feminina inslagen vanliga. Och när det är kraft och styrka som gäller, då tar man till gamla gudars namn.
De gudomliga namnen finns bland annat på isbrytare och bogserare.

– Vad vi vet är att den allra första isbrytaren hette just ”Statsisbrytaren”, men när det sedan blev dags att utöka isbrytarflottan valde Sjöfartsverket att också ersätta detta namn, främst av praktiska skäl för att bland annat förenkla radioanropen mot isbrytarna. Det berättar för Spanaren Carl-Johan Linde, informatör på Sjöfartsverket.

Namn som symboliserar storhet och kraft
Namnvalen för våra nuvarande isbrytare verkar med stor sannolikhet ha och göra med att de skulle kunna härledas till något som symboliserar storhet och kraft. Något som också går igen bland de finska isbrytarna, som har namn såsom Sisu och Kahru (björn).
– Att det blev just mer manligt klingande namn verkar ha och göra med den dåvarande tidsandan under 20-talet, fortsätter Carl-Johan Linde.

Nya isbrytarnas namn ännu oklart
Sjöfartsverket är ägare till och har driftansvaret för de svenska statsisbrytarna med fem egna isbrytare, Ale, Atle, Frej, Oden och Ymer. Även verkets arbetsfartyg Baltica och Scandica har isbrytarförmåga.
Det återstår nu att se vad de nya isbrytarna kommer att heta –  och på vilket varv de ska byggas. Det är en mycket stor affär och uppgift för det eller de varv, som får uppdraget.
Sjöfartsverket lättade häromveckan på förlåten, som Spanaren berättat, till den nya statsisbrytaren, som blir stor och som kommer att kosta mycket pengar. Den blir det första av en serie om tre och den ska drivas fossilfritt.

Svenska isbrytare

De svenska statsisbrytarnas namn är hämtade ur gamla källor.

7 800 ton för Atle-klassen
Ale är med 1 540 dödviktston minst av de fem statsisbrytarna men har oftast långa isbrytarsäsonger då hon är först ut på vintern och går sist in till sommarvila. Ale är specialbyggd för att kunna gå igenom Trollhätte kanal till Vänern. Hon är byggd 1973 av OY Wärtsilä AB, Helsingfors.
Atle på 7 800 dödviktston stod klar 1974 på varvet Wärtsilä och var först av isbrytarna i Atleklassen, där även Frej, Ymer samt de finska isbrytarna Urho och Sisu ingår. Atle är byggd för att assistera handelssjöfarten i alla isar i Östersjön och i Bottniska viken.
Frej på 7 800 dödviktston levererades 1975 till Sjöfartsverket från Wärtsilä som den andra svenska isbrytaren i Atleklassen.
Ymer på 7 800 dödviktston levererades 1977 från det finska varvet till Sjöfartsverket som den sista isbrytaren i Atleklassen.

Uppgraderad Oden polarforskar
Oden på 13 000 dödviktston levererades 1989 av Götaverken Arendal i Göteborg till Sjöfartsverket. Oden är något annorlunda jämfört med andra fartyg genom att fartyget är bredare i fören än i aktern. Under isbrytning spolas stora mängder vatten från munstycken i fören för att smörja skrovet och spola undan is som bryts loss.
Under åren har Oden uppgraderats och utrustas med avancerad vetenskaplig utrustning och för närvarande är fartyget en av de främsta forskningsplattformarna i polarhaven. För att kunna använda Oden som en forskningsplattform har Sjöfartsverket ingått ett långtidsavtal med Polarforskningssekretariatet, en statlig myndighet med uppgift att främja just polarforskning.
Den 7 september 1991 nådde Oden Nordpolen, som första icke-atomdrivna fartyg, och sedan dess har hon varit vid Nordpolen ytterligare åtta gånger. Under fem säsonger har Oden även arbetat i Antarktis, inom ramen för ett svensk-amerikanskt forskningssamarbete.
(Källa Sjöfartsverket).

Källorna är isländska sagor och andra berättelser
Isbrytarnas namn är hämtade ur gamla källor, bland andra ur de isländska sagorna.
Ale omnämns i den engelska Beowulfsdikten skriven på 700-talet och som berättar om strider på 500-talet mellan svear och göter. Kung Ale av Ynglingaätten kämpade mot sina brorsöner i trakten av Vänern. Även Snorre Sturlason skriver om Ales kamp på Vänerns is, där Ale till slut stupade.
Isbrytaren Ale har också Vänern som huvudsakligt arbetsområde.
Atle berättas i gudasagorna som sonen till en ostgotisk kung, Hring, som var segrare vid slaget vid Bråvalla. En annan Atle nämns i sagorna som sonen till jarlen Idmund.
Frej, son till Njord och Skade, var fruktbarhetens och kärlekens gud. Hans boning var Alvhem och han hade skeppet Skidbladner, som seglade på land och hav och alltid i medvind.
Ymer var en ofantlig jätte med fyra munnar som berättas om i Snorre Sturlasons Edda. Ymer dödades i strid med Oden och hans bröder.
Oden, stridens och skaldekonstens gud, den förnämste av alla enligt Eddadikterna. Hans bostad var Valhall, dit alla som stupat samlades sedan de hämtats av valkyriorna.
(Källa boken ”Isbrytare” av Staffan Fischerström och Sjöfartstidningen).

Torbjörn Dalnäs

Torbjörn Dalnäs har i flera böcker djupdykt i ämnet sjökunskap.

De flesta namn kommer inte från gudasagor
Men de flesta fartygsnamn kommer från andra källor än gudasagor. Vanligt är att rederiets namn syns på fartygsstäven eller i aktern. Till exempel Stena Estrid, Thun Grace, Maersk Esmeraldas, Tern Sea, och Queen Victoria.
Andra fartygsnamn speglar ägaren, rederiet eller uppgiften, som till exempel Ektank, Stena Danica, Ever Fortune, Nikkala, Brasil Maru och Kaunis Iron. Andra åter har lokal anknytning, som Ada och Beda.

Inspiration från sagans och litteraturens värld
Författaren, redaktören och sjömannen Torbjörn Dalnäs har i flera böcker djupdykt i ämnet sjökunskap. Han är bosatt utanför Stockholm men har rötter i Göteborg. Han har varit till sjöss och var bland annat telegrafist i både handelsflottan och örlogsflottan.
Torbjörn Dalnäs tar fartygsnamn som exempel från linjen Trelleborg-Travemünde, där tyska TT-Line satte in bil- och passagerarfärjan Nils Holgersson. Då gavs fartygen manliga namn till skillnad från det som var gängse i branschen.
– Därmed föddes även rederiets karakteristiska namnpolicy med manliga fartygsnamn från sagans och litteraturens värld, säger Torbjörn Dalnäs till Spanaren.
Nils Holgersson följdes 1965 av Peter Pan. Senare tillkom namn som Oliver Twist, Robin Hood, Tom Sawyer och Huckleberry Finn.

Japansk fartygsakter

De manliga tilltalsnamnet Maru är mycket vanligt på japanska fartyg.

I Fjärran Östern är traditionen motsatt
I Fjärran Östern är synen på fartygsnamn ofta det motsatta mot vad som är vanligt i Västerlandet. De kinesiska, japanska och koreanska fartygen får manliga namn. För för dem är havet kvinnligt och då passar det att segla med manlig köl, enligt den österländska traditionen.
Kvinnligt väsen härskar i havet…
I havet härskar ett kvinnligt väsen. Det är en gammal tradition i Österlandet.
Havet är yin, en kvinna. Det finns ett motsatsförhållande mellan det manligt ljusa, varma och aktiva yang och det kvinnligt mörka, kyliga och lugna yin.

…och då bör fartyget vara ett manligt väsen
– Då havet är yin, bör ett fartyg vara yang för att tryggt befara havet, berättar han vidare.
– Det manliga tilltalsnamnet Maru på japanska fartyg markerar detta, förklarar Torbjörn Dalnäs. Maru var tillnamn på pojkar innan de initierades till samurajstatus.
Redan på medeltiden fanns skepp som hette Gessho Maru, Gozo Maru och Nippon Maru. Kanske fanns ett samband med dåtida skeppsmäklerier, som kallades toimaru.
– De utvecklades till stora handelshus med egna flytetyg, antagligen bärande ett påmålat bolagsnamn följt av maru, fortsätter han.
Termen betecknar också den inre delen av en befästning; kanske såg den dåtida redaren sitt skepp som sin flytande borg. Maru kom att bli ett slags smeknamn eller hedersbeteckning på något man värderar högt.

Fartyg döps inte – de namnges
– Det talas om fartygsdop, men det är inget dop, berättar en sjömanspräst i Torbjörn Dalnäs bok ”Havets ord”. Dopet är att bli upptagen i den kristna kyrkans gemenskap.
– Vi svenskar är nog inte riktigt vana vid termen namngivning, som fartygsdopet egentligen handlar om, anser Torbjörn Dalnäs.
På engelska är det vanligt med Ship´s Naming eller Naming Ceremony, och då undviker man missförstånd.

Bonasia

Fartygsnamn som slutar med bokstaven a anses bädda för otur.

Första flaskan träffade en åskådare
Bruket av en kvinnlig gudmor kom till först 1811. Men vid den namngivningen missade premiärdamen fartyget och fick i stället in en fullträff på en åskådare.
Sedan dess hänger flaskan alltid i en tamp för att säkert kunna svingas emot och krossas av fartygets stäv.

Gott om myter i sjöfolkstro
Fartygsnamn som slutar med bokstaven ”a” har ansetts bädda för otur. Ett sådant exempel var Cunard Lines passagerarfartyg Lusitania, som i maj 1915 sänktes utanför Irlands sydkust av en tysk ubåt varvid 1198 av de sammanlagt 1959 ombordvarande omkom. När hon sjösattes 1906 var det världens största fartyg, som året efter erövrade Atlantens blå band med en genomsnittsfart 23,99 knop.

Odöpta och reptilnamn medför otur
Odöpta fartyg drabbas lätt av otur, ansågs det i gammal katolsk sjöfolkstro och detsamma gäller för fartyg döpta med reptilnamn, Cobra, till exempel.
Häxorna avskydde ask i kölen
På träskeppens tid var rätt virke i kölen viktigt, ask eller kornell förordades, då virket avskyddes av häxor.

Stapelavlöpning på rätt veckodag av vikt
Stapelavlöpningar fick inte äga rum på onsdagar eller fredagar.
På en fredag fick man heller inte avsegla!
Söndagar förordades, dock inte om den dagen inföll på nyårsaftonen.