– Vi drunknar i sopor, sa klimat- och miljöminister Isabella Lövin, när hon presenterade regeringens tankar om det framtida återvinningsarbetet. Hon tillade också att vi inte längre kan lägga allt avfall på soptippar. Fast det är det ju knappast någon som gör längre, i varje fall inte i Göteborg.

– Nej, det är många år sedan vi la avfallet på sophögen, berättar Christer Lundgren, som är chef för affärsområde återvinnning på Renova, kommunägd sophanterare. Och någon stor risk att det skulle svämma över av sopor är det inte heller, tillägger han.

Plåtsortering i miljörum

En av de så kallade fraktionerna att sortera är plåten. Det går bra att även slänga ner aluminium, kaviartuber till exempel. Nere till vänster ligger en sprejburk, den kan få gå med bara den är helt tömd.

Sen måste man ju skilja på sopor och sopor. Den soppåse som hamnar i sopnedkastet är ju bara en del av allt som Renova ska ta hand om. Och på senare år har dessutom innehållet i soppåsen förändrats mycket och påsen har krympt. Nu ska matavfallet gå för sig, plåtburkar för sig och förpackningar av papp ska också sorteras liksom glas och tidningar. Matavfallet rötas till gas och ger också gödningsmedel till växtodlare. Alla de andra utsorterade sakerna går till återvinning, till nya kartonger och nya plåtburkar och så vidare.

Brända sopor värmer
Det som ändå finns kvar i soppåsen åker till Renovas förbränningsanläggning i Sävenäs. Här bränns sopor från Göteborg och ett antal kommuner runt omkring, som tillsammans äger anläggningen. Värmen blir fjärrvärme och el. Ungefär en dryg tredjedel av värmebehovet i fjärrvärmeledningarna kommer från soporna. Resten kommer bland annat från Rya Kraftvärmeverk som går på naturgas, något som Göteborgs kommun inte är särskilt stolt över.

Mer folk, mer sopor att bränna
Men med tanke på att allt mer av vårt avfall sorteras redan i hemmen kan man kanske snarare vara orolig för att mängden att elda i Sävenäs skulle minska, så att värmebehovet alltmer måste ordnas på annat sätt än genom att elda sopor. Något som Christer Lundgren på Renova menar inte stämmer.
– Soppåsen har blivit mindre, men någon brist är det inte. Mängden avfall ökar i stället, vilket hänger samman med vår konsumtion som ökar och då blir det mer avfall. Befolkningen ökar också. Byggen ger en hel del brännbart avfall, plus alla köksrenoveringar och liknande. Så sopförbränningen kommer att finnas kvar i många år.

Miljörum för sopsortering i flerfamiljshus

Miljörum ska finnas i flerfamiljshus, där man kan sortera sitt avfall. Annars får man gå till en sorteringsstation utomhus. Soppåsen under diskbänken kan ofta räkna med att via sopnedkastet få åka i en sopsug genom rör i gatan på väg till förbränning.

Teknik för lagrade utsläpp
Ett problem med att elda upp avfallet är ju förstås utsläppen. Även om Renovas anläggning uppfyller alla krav på rening går en hel del koldioxid ut i luften. Här funderar Renova på att hitta något bra sätt att samla in koldioxiden och lagra den. En teknik som många funderar över men som inte riktigt hittat sin lösning. Dyrt är det också. Samtidigt finns faktiskt en finess att elda upp avfall, eftersom processen rent kemiskt minskar en del oönskade ämnen.
Regeringen gillar dock inte koldioxidutsläppen och nyligen höjdes skatten som ligger på förbränning till hundra kronor per ton, något som dock knappast minskar viljan att elda vidare. Men det kommer ju in lite pengar till statskassan.

Ständigt krympande påse
Den nya handlingsplanen som regeringen presenterade har som avsikt att få ner avfallsmängderna, bland annat genom att få företagen att tillverka produkter som inte ger så mycket avfall, och som dessutom ska gå att återvinna lättare. Då handlar det om att arbeta ännu mer från tillverkning av en produkt till dess den ska tas om hand. Och att få mer medvetna konsumenter som väljer att konsumera det som lättare kan återvinnas.
Soppåsen ska bli ännu mindre i framtiden.