NÄR PROFESSOR Kent Asp gjorde sin journalistundersökning 2012 kunde han visa hur stor andel som de politiska partierna hade bland journalisterna i Sveriges Radio och Sveriges Television.
Han visade då till exempel att Miljöpartiet hade 54 procent av journalisterna på Sveriges radio respektive 52 procent i Sveriges Television. Man kunde väl redan då säga att miljöpartister i Sverige var väl representerade i Sveriges Radio och Sveriges Television.
Men spelade det någon roll för innehållet? Nej hävdade man från Sveriges Radio, journalisterna var tillräckligt professionella för att leverera sakligt och opartiskt innehåll.
I en av rapporterna från SOM-institutet (också 2012) redovisas vilken religion som föredrogs bland journalister. Där framgick att buddism var den näst vanligaste (37 % bland unga vuxna) så buddister i Sverige var mycket väl representerade bland journalister i Sverige och så kan man mäta grupptillhörighet bland journalister men vilken roll spelar det?
I FÖRRA VECKAN kom ett upprop från 39 medarbetare eller tidigare medarbetare i Sveriges Radio som hävdade att Sveriges Radio inte speglade hela Sverige, varken bland anställda eller i innehållet.
”Det finns försvinnande få svarta på företaget och även andra grupper med stora diasporor i Sverige är gravt underrepresenterade…. man behöver bryta sin vita segregation”. ”
”Man behöver göra en inventering för att fastställa hur många som har utländsk respektive utomeuropeisk bakgrund. Sedan en vidare inventering av hur många som är svarta/afrosvenska”. Man begär 25 procent med utländsk bakgrund men Sveriges Radio har redan 26 procent enligt Cilla Benkö. Man begär vidare 15 procent med utomeuropeisk bakgrund. Är det USA, Kina, Indien, Sydamerika som man tänker på eller är det pigment som räknas? Att upprätta ett register av denna typ torde vara olagligt i Sverige, men det är nog ett mindre problem.
Ett större problem är det svar som Cilla Benkö gav i en intervju med Svenska Dagbladet. ”SR är inte ett rasistiskt företag och vi har inte rasistiska medarbetare. Vi rekryterar från faktorer och plockar ut den bästa för jobbet för stunden. i bland är etnicitet en avgörande faktor, ibland kön, ibland ekonomisk bakgrund, ibland om man kommer från stad eller landsbygd”.
HÄR VIDGÅR en hög chef på Sveriges Radio att man kvoterar med etnicitet och kön och ekonomisk bakgrund (vad det nu är) samt stad-land. Är inte det otillåtet gynnande och är det tillåtet?
Är det verkligen på det viset att Public Service anställer efter representation? Hur gör man då om representationen efter några år skiftat? Skall man avskeda om någon grupp är överrepresenterad och hur skulle man få igenom det i Arbetsdomstolen? Jag måste säga att såväl uppropet som Cilla Benkös svar är minst sagt märkligt (jag hade tänkt skriva populistiskt men då hade jag gått i samma fälla).