Allt fler unga känner sig ensamma. Enligt en färsk enkätstudie känner sig var fjärde ofrivilligt ensam. Det är en ökning med 9 procentenheter sedan år 2015.

Av undersökningen som fått namnet “Ensam hemma” framgår att det framförallt är i hemmet unga känner sig ensamma. Nästan var tredje (32 procent) anger det som första svarsalternativ, tätt följt av arbete/skola. Det innebär att bostaden är den plats där unga känner störst ensamhet.

– Hemmet är den plats där vi tillbringar mest tid och då känns det självklart att undersöka vad vi kan göra där för att minska ensamheten, säger Moa Andersson, verksamhetsledare vid Boinstitutet.

Fara för hälsan

Den ofrivilliga ensamheten är ett växande problem för folkhälsan. Framförallt påverkar den psykiskt och leder till lägre självförtroende, sämre självkänsla och ökad risk för depression.

Att ensamheten ökar har flera orsaker, bland annat ökad psykisk ohälsa, sociala medier samt stress i skola och arbetsliv. Vilken betydelse bostaden spelar är fortfarande ett relativt outforskat område.

Andelen ensamma är lika stor bland dem som flyttat hemifrån som hos dem som inte gjort det. Det finns inga större skillnader mellan könen, däremot vissa skillnader mellan stad och landsbygd.

Ett något förvånande resultat är att var fjärde som bor med en partner känner sig ensam hemma varje dag. Det är också så att var fjärde som bor i hyresrätt dagligen känner sig ensam. Däremot är det bara en av tio som bor i andra boendeformer som uppger att de känner sig ensamma varje dag.

Värst i studentbostad

Känslan av ensamhet tycks vara störst bland unga i studentbostad. Här uppger så många som 92 procent att de känner sig ensamma totalt sett, det vill säga från någon dag i månaden till varje dag.

Vad finns det då för lösningar för att motverka ensamheten? Här fick de unga tio alternativ att välja bland. Det förslag som flest unga fastnade för var lägre boendekostnader för att få råd med sociala aktiviteter. På andra plats kom arrangerade sociala aktiviteter för grannar och på tredje gemensamma sociala ytor i anslutning till bostaden.

Mer än bara bostaden

Noterbart är att en tredjedel svarar att inget av alternativen kan minska deras ensamhet. Något som indikerar att ensamhetsproblematiken är större än enbart en fråga om hur vi bor.

– Vid sidan av insatser för att förbättra ungas psykiska hälsa generellt finns det anledning att titta närmare på hur vi kan bygga och planera bostäder på ett sätt som motverkar ensamhet.

– Det finns mycket som bostadsbranschen och kommunerna kan göra för att minska ensamheten bland unga i boendet, exempelvis att erbjuda kompiskontrakt, delade sociala ytor och lokaler och aktiviteter för de boende, säger Moa Andersson vid Boinstitutet.

Fakta om undersökningen

Genomfördes som en onlineundersökning under oktober 2019 i samarbete mellan Ungdomsbarometern och Boinstitutet. Det sistnämnda startades 2017 på initiativ från Hyresgästföreningen Riksförbundet.

Riktade sig till unga mellan 15 och 24 år.

Resultatet baseras på totalt 18 959 svar.

Föregående

Så mycket kostar nätdoktorn skattebetalarna

Nästa

Nikke bokar själv