tisdag, december 6 2022
Bevakar Göteborg - och lite till
Spanaren.se är en nättidning i Göteborg som ägs av den ideella föreningen Sällskapet Spanaren. Vi granskar makten men rapporterar även om annat. Redaktionen arbetar gratis.

I dagarna återinfördes det statliga investeringsstödet för byggande av hyresrätter och studentbostäder. Ett stöd som syftar till att öka byggandet av lägenheter med rimliga hyror som vanliga människor har råd att betala. 

– Investeringsstödet är ett bra första steg mot att alla ska kunna få ett bra boende, anser Andreas Sjöö, bostadspolitiskt sakkunnig hos Hyresgästföreningen i västra Sverige.

Hyresgästföreningen har i en ny rapport som heter “Lägre hyror med investeringsstöd” granskat vad det tidigare stödet som fanns att söka under åren 2017 och 2018 haft för effekter på hyrorna i Göteborgsregionen.

Väsentligt lägre

Den visar tydligt att stödet resulterade i lägre hyror, i vissa fall till och med väsentligt lägre. En lägenhet på 70 kvadratmeter hade i genomsnitt 1 700  till 3 300 kronor lägre hyra än lika stora lägenheter som byggts utan investeringsstöd. Detta enligt siffror från Statistiska Centralbyrån SCB.

Precis som tidigare ställs vissa krav för att kunna få del av stödet. Hyran får inte överstiga en viss nivå. I Göteborgsregionen är det taket satt till 1 450 kronor per kvadratmeter och år. Det motsvarar ungefär 8 500 kronor i månaden för en lägenhet på 70 kvadratmeter.

En förändring jämfört med tidigare års utformning är att kommuner nu ska kunna förmedla var åttonde lägenhet till sociala kontrakt och till unga vuxna.

I Göteborgsregionen byggdes under de två år det gamla stödet fanns kvar ungefär var tredje ny allmännyttig bostad med investeringsstöd. Bland privatvärdarna var andelen betydligt lägre, bara knappt en åttondel.

Flera invändningar

Invändningarna mot att använda sig av stödet har varit flera från hyresvärdarnas håll. Marknadsvärdet blir för lågt så i attraktiva områden är det mer lukrativt att bygga utan stöd och i stället kunna ta ut den nya hyra fastighetsägaren vill ha. Det är helt enkelt mindre intressant att få en pott med pengar vid byggandet för att sedan förlora löpande hyresintäkter under flera år framåt.

En annan invändning, eftersom markpriserna är högre i centrala lägen är det dyrare att bygga där. Därmed behöver hyrorna vara högre än de “takhyror” som krävs för att få del av investeringsstödet.

Erfarenheterna av det tidigare investeringsstödet är att det främst utnyttjats av små och medelstora kommuner men att det däremot inte alls använts lika flitigt i storstäderna. I Stockholm till exempel byggdes inte en enda lägenhet med investeringsstöd under år 2018.

Men den trenden anser Andreas Sjöö hos Hyresgästföreningen behöver brytas.

Ännu mer i storstäderna

– Vi vill se att stödet används ännu mer särskilt i storstäderna. I stället för att låta befintliga hyresgäster finansiera nyproduktionen via hyreshöjningar finns nu en annan kompletterande finansieringskälla. Vi uppmanar bolagsstyrelserna att använda den möjligheten.

Särskilt riktar sig den uppmaningen till de allmännyttiga bolagen och dess ägare kommunerna.

– Det är uppenbart att allmännyttans bolag kommer att få visa vägen men det vore bra om fastighetsbolag visade att det goda boendet spelar roll och inte bara resultaträkningen.

Föregående

SU:s ekonomi för 2019 bäst av universitetssjukhusen

Nästa

Konstmuseet saknar pengar - råttor och silverfisk måste bort

Om författaren

Eva Thorpenberg

Nybliven pensionär sedan januari 2019. Har varit verksam som journalist sedan slutet av 80-talet och bland annat jobbat på GP, Arbetet, Hem & Hyra samt Hyresgästföreningen.

Se även