I dagarna har de drygt 72 000 hushåll som bor hos de allmännyttiga bostadsbolagen i Göteborg fått besked om sin nya hyra. Men precis som förra året har överenskommelsen inte tecknats lokalt utan beslutet har fattats av Hyresmarknadskommittén, HMK, i Stockholm.

– Det är ett misslyckande för båda parter att inte kunna komma överens lokalt, säger Carl-Johan Bergström som är förhandlingschef hos Hyresgästföreningen i västra Sverige. När vi går in i en förhandling är målet alltid att komma fram till en lokal överenskommelse.

Så länge parterna förhandlar lokalt har hyresgästerna som berörs av kraven ett direkt inflytande och kan välja att säga ja eller nej till de bud och motbud som framförs. Hyresgästföreningens förhandlingsdelegationer består nämligen både av anställda förhandlare och förtroendevalda hyresgäster som själva bor hos det aktuella bolaget.

Men när det kärvar på det lokala planet kan hyresvärden, i det här fallet Framtiden-koncernen, och/eller Hyresgästföreningen vända sig till HMK för att få hjälp att lösa tvisten. Kommittén är partssammansatt och består av tre representanter från Hyresgästföreningens riksförbund och tre från Sabo som är de allmännyttiga bostadsbolagens intresseorganisation.

Ingen neutral part

Någon oberoende part, som till exempel en opartisk ordförande, sitter inte med i HMK. I stället är det upp till de sex ledamöterna att försöka ta tillvara bägge parters intressen och jämka sig fram till en lösning som båda kan leva med.

HMK kan välja flera olika verktyg för att hitta en lösning. Kommittén kan medla mellan parterna, komma med rekommendationer eller som i det här fallet fatta beslut. Beslutet är bindande och kan inte överklagas även om de lokala parterna inte är nöjda med utfallet.

Och det är precis så det har blivit i i år. HMK:s beslut innebär att hyrorna höjs med i genomsnitt 2,4 procent – en dubbelt så hög höjning som under 2018 då nivån blev 1,2 procent. Ändå anser Framtiden-koncernen att årets höjning är alldeles för låg medan Hyresgästföreningen har helt motsatt uppfattning och tycker att den är på tok för hög.

Gemensam förhandling

Det är två år sedan Framtiden-koncernen beslöt att förhandla gemensamt för sina fyra dotterbolag Bostadsbolaget, Familjebostäder, Gårdstensbostäder och Poseidon. Tidigare förhandlade varje bolag för sig vilket innebar olika krav på höjningar utifrån varje bolags ekonomiska situation. Även uppgörelserna landade på olika nivåer,

Men numera är kraven identiska för alla fyra bolagen. För i år krävde koncernen 3,4 procent – ett krav som senare bantades till 2,7 procent. Men det var en alldeles för hög nivå ansåg Hyresgästföreningen och i november förra året valde Framtiden för andra året i rad att avbryta de lokala förhandlingarna och i stället vända sig till HMK.

Förhandlingschef Carl-Johan Bergström tycker i och för sig att det är positivt att det finns ett centralt tvistlösningsorgan men menar samtidigt att vissa bolag verkar tro att de har mer att vinna på att vända sig dit än att fortsätta förhandla lokalt.

– Vissa verkar tro att de premieras när de vänder sig till HMK, säger han. I det här fallet fick Framtiden också en högre nivå än vad vi varit beredda att gå med på.

Sett över landet är årets hyreshöjningar betydligt högre än de senaste åren. I ett pressmeddelande från slutet av januari då drygt en halv miljon lägenheter var färdigförhandlade konstaterar Hyresgästföreningen att årets höjningar är de högsta sedan 2013. Snitthöjningen för de kommunägda bolagen låg då på 1,75 procent och hos privatvärdarna på 1.99 procent. De tre senaste åren har snitthöjningen i landet legat under en procent.