söndag, januari 29 2023
Bevakar Göteborg - och lite till
Spanaren.se är en nättidning i Göteborg som ägs av den ideella föreningen Sällskapet Spanaren. Vi granskar makten men rapporterar även om annat. Redaktionen arbetar gratis.

I ur och skur har de stått där vid stolpen i ena hörnet av Gustaf Adolfs Torg: demonstranterna mot Västlänken.

De har även gjort uppmärksammade avstickare till Haga, Järntorget, Korsvägen, Sisjön och Backaplan.

Griniga Gubbar står det på deras orange västar och oftast Besvärliga Göteborgare på västarna deras kvinnliga kamrater bär.

Namnet Griniga Gubbar behövde de inte hitta på själva. Det bidrog regionrådet Johnny Magnusson (M) med när han uttryckte sin irritation över att demonstranterna utnyttjade sin demokratiska rättighet att ha en annan åsikt om Västlänken än han.

Välkänt inslag i gatubilden

I snart 3 ½ års tid har Griniga Gubbar och Besvärliga Göteborgare oförtröttligt informerat allmänhet och passerande politiker om vad de tycker om det eventuella bygget av Västlänken men även makthavarnas förakt för resultatet i folkomröstningen i samband med valet 2014.

Dagens Griniga och Besvärliga samlade vid stolpen med Stadshuset i bakgrunden. Översta raden från vänster Thomas Sahlmén, Claes Westberg, Roger Andersson, Leif Johansson, Helene Gustavsson och Margaretha Uddfolk. Raden i mitten från vänster Carita Jansson-Tsiantes, Lisbeth Heneborn-Krantz och Anne-Catrine Heldtander. Knästående Kent Mattsson. Foto: Joakim Roos

Med tiden har den cirka 20 personer starka gruppen blivit ett välkänt inslag i gatubilden och något av ett varumärke för det folkliga motståndet mot trängselskatten och Västlänken, som bara tycks växa enligt de opinionsmätningar som gjorts.

Många har ändrat åsikt

– Så är det. Det är många som gillar oss och vårt budskap. Och flera kommer tillbaka lite då och då för en kort pratstund, något av stammisar kan man säga. Jag vågar påstå att vi har fått väldigt många att ändra åsikt om Västlänken när vi har fått tala med dem en stund och förklara och dela ut vårt informationsmaterial.

– Det visar sig dagligen att det fortfarande finns göteborgare om inte har en susning om vad ett bygge av Västlänken skulle innebära för stan och dess utveckling.

Det säger Anne-Catrine Heldtander till Spanaren. Hon tillhör de allra flitigaste vid stolpen och skriver nära nog dagligen små välformulerade rapporter på Facebook om dagens upplevelser.

Dagen när Spanaren besökte stolpen var det extra dramatik på torget. Då hade de orangeklädda till och med kunnat hjälpa polisen att vid ett tillslag avslöja dolda knarkleveranser som hade ägt rum vid torget!

Utbildade har läst på

Efter att ha frusit en stund vid stolpen fick Spanarens utsände en pratstund med några andra i gruppen över en kopp kaffe på ett närbeläget kafé.

Gruppen kunde bland annat unisont bekräfta, att det vanligtvis är utbildade människor som satt sig in i vad projekt Västlänken skulle innebära som också är övertygade motståndare.

– Och nu har vi blivit något av en institution i stan. Vi kan inte sluta för då undrar folk vad som hänt. Vi har ju brukat göra uppehåll under sommarmånaderna och på hösten har många kommit fram och hälsat oss välkomna tillbaka, äger Helene Gustavsson, som var den som före folkomröstningen 2014 upptäckte, att det pågick propaganda för Ja-sidan på ett av stans bibliotek.

”Satsa på lokaltrafiken!”

Före detta trafikdirektören i Göteborg, Claes Westberg, ordförande i Vägvalet, tillhör dem som tror att det blir omöjligt att bygga tunneln. Nu avvaktar även han med spänning vad Mark- och Miljödomstolen kommit fram till i sin dom, som offentliggörs 31 januari.

– Det skall bli spännande. Vad jag kan se har domstolen fyra olika sätt att ta ställning i målet, omöjligt att gissa vilket. Nej, vad stan behöver är i stället en rejäl satsning på lokaltrafiken, inte en pendeltågstunnel som inte alls ger någon ökning av kapaciteten. När kommer den satsningen? frågade han.

Kan bli ny förhandling

Och vad händer om domstolen stipulerar ett antal åtgärder, som kostar ytterligare miljarder?

– Titta på vad som har hänt. Under ett antal år har de skalat av flera saker för att kunna säga att budgeten hålls. Två spår i stället för fyra till exempel. Räddningstunneln är ett annat. Trafikverket bygger själva tunneln. Allt utöver det får kommunen ta med sin ansträngda ekonomi. Det kan uppstå ett läge då det måste bli en ny förhandling, framhåller Claes Westberg.

Han pekar också på det osunda i att man måste bygga för lånade pengar eftersom intäkterna från trängselskatten inte går till projektet utan rakt in i statskassan.

– De 2,5 miljarder som hittills lagts ned är lånade pengar som kostar ränta. Lägg det till kostnadsökningen för nya bron över älven och andra fördyringar.

Gruppen kring kafébordet är övertygad om att det kommer att bli en kraftig fördyring av projekt Västlänken också, bland annat på grund att det kommer att dyka upp oväntade problem.

Och i värsta fall? Kanske uppemot 100 miljarder totalt, enades gruppen om till slut.

Previous

Inte synd om avgående kommunalråden

Next

Kommunen svarar om dödstragedin

About Author

Tord Melander

Journalist, ledarskribent (vik), lärare på journalisthögskolan, copywriter, författare.

Check Also