Möjligheterna att kräva ersättning från ledamöterna i Osbeckska fondens styrelse är små.

Det framgår av förste stadsjuristen Jan Perssons yttrande till kommunstyrelsen.

I en första omgång föreslog Jan Persson att statuterna för Osbeckska fonden skulle ändras så att styrelsen fick samma arvode som i alla andra stiftelser och fonder som förvaltas av Göteborgs stad.

Kommunstyrelsen skickade tillbaks ärendet till sin jurist. Politikerna  ville veta förutsättningarna för att kräva tillbaks pengarna från ledamöterna i Osbeckska stiftelsens styrelse.

Jan Persson föreslog då att ledamöterna “frivilligt” skulle betala tillbaka pengarna till kommunen (som redan betalat tillbaks pengarna till fonden). Om inte skulle kommunen hota med domstol.

För en enskild politisk gräsrot, skulle en process kunna kosta mycket pengar i form av egna advokatarvoden och risk för att tvingas betala också kommunens advokatarvoden. Så redan hotet om domstol skulle kunna få en politisk gräsrot att foga sig.

Samtidigt lämnade Jan Persson en rad argument som talade för styrelseledamöterna:

+ Delar av arvodena har attesterats av förvaltarens (Göteborgs kommun) anställde representant.

+ Årsredovisningarna med uppgift om arvodena har godkänts av förvaltaren (= Göteborgs kommun, alltså kommunstyrelsen).

+ Arvodena har betalats ut under lång tid, “i vart fal sedan år 2000”. Det vill säga långt innan nuvarande ledamöter tillträdde.

+ Informationen om arvodesbestämmelserna kan påstås ha varit bristfällig.

+ Övriga ledamöter och ersättare i liknande stiftelser äger rätt uppbära arvoden.

+ Revisorerna har inte haft några anmärkningar.

+Den av staden anlitade banken har genom utbetalning godkänt arvodesbetalningarna.

“Det kan med visst fog hävdas att kommunstyrelsen såsom förvaltare genom passivitet och till och med aktivt handlande har försatt utdelningsstyrelsen i god tro”, skriver Jan Persson.